Vi befinner oss i ett nytt geopolitiskt läge samtidigt som det pågår en omställning där det fossila ska fasas ut. Behovet av flytande drivmedel i vägtrafiken kommer att finnas kvar bortom 2050 även om volymerna successivt minskar till följd av elektrifieringen.
Halmstad är en av 21 depåorter som försörjer hela Sveriges behov av drivmedel till både transporter och reservaggregat.
En ny scenarioanalys som AFRY tagit fram för Drivkraft Sverige visar att el förväntas vara huvudenergibärare för vägtransporter senast 2045. Behovet av flytande drivmedel förväntas vara mellan 26 och 38 procent (12–21 tWh) 2050. Scenarioanalysen visar att den största reduktion av flytande sker någonstans mellan 2035 och 2045 för att sedan plana ut.
Det militära och civila försvarets drivmedelsbehov för vägtransporter är ej inkluderat i denna rapport. Det innebär att flytande drivmedel, gas och el kommer att samexistera bortom 2050 vilket pekar på behovet av en tydlig plan för hur försörjningsberedskapen ska säkras.
Nato-medlemskapet ställer samtidigt krav på en tillgänglig och robust depåinfrastruktur som kan hantera vissa drivmedelsstandarder. I ett omställningsperspektiv behövs även en EU- och Nato-gemensam harmonisering av förnybara drivmedel för befintliga fordon – både inom det militära och civila försvaret.
I dag byggs inga nya terminaler eller depåer. Tvärtom är befintlig infrastruktur utsatt för ekonomisk press och önskemål från andra delar av samhället att komma åt åtråvärd mark för exempelvis bebyggelse. Målkonflikter mellan olika samhällsmål uppstår och det finns en överhängande risk att lokala beslut fattas som innebär att samhällskritisk infrastruktur läggs ned vilket försämrar försörjningsberedskapen.
Även stationsnätet kommer att påverkas, här bör den logistiska samordningen för det militära och civila försvaret (både det privata och det offentliga) stärkas och koordineras.
Sverige har en trygg och stabil drivmedelsförsörjning i ett normalläge och vid mindre störningar. Vi är i dag beroende av flytande drivmedel för våra samhällsviktiga transporter och de reservkraftaggregat som stödjer samhällsviktig verksamhet.
För att säkerställa att drivmedelsförsörjningen även fungerar och är uthållig i en kris- eller krigssituation är det därför avgörande att både staten och kommuner tar ansvar för att möjliggöra att depåer och annan kritisk infrastruktur kan fortsätta att verka inom det geografiska området.
David Sällh
ansvarig för Trygghetsfrågor, Drivkraft Sverige