Den 19 september presenterar regeringen sin höstbudget för 2025. En möjlighet för regeringen är att ta hem 500 miljoner kronor i ersättning från Bryssel. En viktig investering för bönderna i vårt dagliga arbete med att utveckla och öka livsmedelsproduktionen i hela landet.
Pengar som Sverige har rätt till och som vi bönder har räknat med i våra kalkyler för att utveckla lantbruket. Men om regeringen väljer att inte agera i höstbudgeten kommer de att brinna inne, 500 miljoner kronor per år fram till år 2027. Något som inte minst drabbar de yngre lantbrukarna.
Att matproduktionen i landet behöver öka har riksdagen redan 2017 slagit fast i sitt livsmedelsstrategiska beslut. Kriser som covid och krig i Ukraina tillsammans med svenskt medlemskap i Nato har också tydligt visat att vår försörjningsberedskap måste förstärkas. Vi vet också att livsmedelsproduktionen måste vara hållbar för att klara klimatutmaningen och viktiga miljömål, exempelvis den biologiska mångfalden.
För att utveckla jordbruket i Halland krävs det att alla parter drar sitt strå till stacken. Att konsumenter vill köpa svenska livsmedel är ett strå och naturligtvis a och o för att lantbrukaren exempelvis ska kunna fortsätta att utveckla djurvälfärden. Ett annat strå är att staten och EU betalar ut de ersättningar som utlovats i rätt värde. Då kan investeringar för att utveckla en hållbar livsmedelsproduktion öka i hela landet. Fler unga personer som tar över ett lantbruksföretag kan få viktiga ersättning för att affären ska gå i lås och lantbruket utvecklas.
I statens budget finns pengar för investeringar i jordbruket och för att stötta unga bönder. De är kopplade till EU:s jordbrukspolitik men är i dagsläget knutna till en gammal valutakurs på 9,30 kronor per euro. En valutakurs som är helt inaktuell i dag när euron är betydligt starkare och ligger runt 11,50 kronor per euro. Problemet med den gamla valutakursen är att den ger ett lägre återflöde till Sverige i kronor. Det motsvarar ungefär 500 miljoner kronor per år som helt i onödan är kvar i EU:s budget. Som årligen brinner inne om inte regeringen tar hem pengarna till Sveriges bönder.
Sveriges jordbrukspolitiska avtal med EU förutsätter dessutom att den svenska staten ska medfinansiera pengarna från EU med ungefär lika mycket nationella budgetmedel. Det handlar alltså om totalt drygt en miljard kronor per år i uteblivna ersättningar för Sveriges lantbrukare. Till bilden hör även att inflationen i Sverige kraftigt urholkat befintliga ersättningar, vilket även Jordbruksverket har redovisat till regeringen.
I mitt län skulle en uppdatering av valutakursen kunna innebära att antalet beviljade startstöd till unga lantbrukare- och investeringsstöd ökar med omkring 50 procent från och med 2025. För Halland innebär det 6 extra investeringsstöd och 2,3 extra startstöd per år. Det skulle göra stor skillnad!
Vi uppmanar därför regeringen att omgående uppdatera euro-kursen kopplad till de jordbrukspolitiska ersättningarna. Livsmedelsproduktionen stärks i hela landet, viktiga investeringar stimuleras och fler generations- och ägarskiften kan ske. Vilket resulterar i mer svensk mat på våra tallrikar.
Elvira Lund
ordförande LRF Ungdomen Halland
Palle Borgström
förbundsordförande LRF