”I dagböckerna uttrycker Klara Johanson explicita, grova och föraktfulla antisemitiska åsikter.”
”I dagböckerna uttrycker Klara Johanson explicita, grova och föraktfulla antisemitiska åsikter.” Bild: HP arkiv

Kan Klaraskolan bära namn efter en antisemit?

Att Klara Johansons kvalitéer som essäist och litteraturkritiker gör att man inte ändrar gatunamn i Halmstad på grund av nya fakta kan möjligen accepteras. Men att en skola ska bära hennes namn är inte acceptabelt. Det skriver gymnasieläraren Anders Hübel.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

Halmstad har inte alltför många litterära storheter att stoltsera med. Albert Olsson och Fredrik Ström är förmodligen de mest välkända. Mest uppmärksamhet på senare tid har dock litteraturkritikern Klara Johanson, signaturen KJ fått.

Halmstads kommun har också på flera olika sätt velat hedra Klara Johansons litterära kapacitet, till exempel Klara Johansons fåtölj på hennes uppväxtgata Storgatan, med en sal i biblioteket uppkallad efter henne, med Klara Johansons gata och sedan några år tillbaka också Klaraskolan.

Om Klara Johansons liv och gärning kan man läsa om i Carina Burmans biografi som kom ut häromåret. Nu finns också en komplett utgåva av Klara Johansons dagbok och det är nu problemet uppstår, i alla fall för Halmstads kommun och dess invånare. Om detta har Peter Luthersson skrivit i senaste numret av Axess (nr 2 2023).

ANNONS

I dagböckerna uttrycker Klara Johanson explicita, grova och föraktfulla antisemitiska åsikter. Den 2 mars 1943 skriver hon: ”Fru Lisen Bonnier har ådagalagt en stupid oförskämdhet av en i vår erfarenhet okänd sort som jag inte kan undgå att härleda ur rasen. Man måste hålla sig hårt samman för att inte släppa in antisemitismen i själen. Eller kanske hellre uppbåda de röster inom sig som kan sjunga den innerst slumrande antisemitismen i sömn så fort den börjar sträcka på sig. Fru Bonnier är nog sällsynt dum, som miljonärskor pläga vara, och uppenbart så feg som judar i allmänhet. Man bör inte förargas, bara förakta.”

Den 24 april 1946 skriver hon om Stefan Zweig författaren till Världen av igår: ”Författaren anar inte hur alltför judisk han är och att hans anspråk på att gälla som en äkta ’europé’ förefaller smaklöst. Han är dock bara en geschäftslycklig bokmakare som Emil Ludwig Cohn, André Maurois Hirsch e tutti quanti.” Detta skriver Klara Johanson 1946 ett år efter krigets slut och när nazismens ohyggliga brott mot Europas judiska befolkning blivit känt genom nyhetsrapporteringen om koncentrationsläger och förintelseläger i det av Nazityskland ockuperade Europa.

KJ skriver dessa föraktfulla ord om Stefan Zweig som på flykt undan nazismen tog sitt liv i Brasilien 1942 djupt deprimerad över att tvingats lämna den kontinent han kände som sin. Klara Johanson fråntar Zweig rätten att känna sig som europé eftersom han var jude.

ANNONS

Som gymnasielärare i historia kan jag allt som oftast tycka att man går för långt när det gäller att cancellera etnologer, antropologer, upptäcktsresande med flera färgade av sin tids språkbruk, men att KJ i vår närtid uttrycker sig så här grovt det sticker och smärtar.

Att hennes kvalitéer som essäist och litteraturkritiker gör att man inte ändrar gatunamn på grund av nya fakta kan möjligen accepteras, men att en skola vars allmänna credo ska vara tolerans och allas lika värde ska bära namn efter en person som uttrycker sig så här grovt föraktfullt och rasistiskt, det är inte acceptabelt.

Anders Hübel

gymnasielärare i historia och religionskunskap

Sannarpsgymnasiet

ANNONS