Hallandspostens politiske redaktör Mattias Karlsson skriver den 11/6 att länsstyrelsen måste gå till botten med Lagans laxdöd.
Resonemanget att allt hänger samman i naturen och att Lagans laxdöd angår oss alla är följdriktigt. Detta är en indikator på hur naturen mår som vi måste ta på allvar.
FN har också slagit fast att hoten mot den biologiska mångfalden och klimatet är vår tids två största utmaningar för mänsklighetens överlevnad. Samtidigt säger också FN:s experter att den viktigaste faktorn för att uppnå biologisk mångfald är fritt strömmande vatten.
Föreningen Lagans Vänner ställde frågan om laxnedgången till Hallands mest namnkunnige biolog, Ingemar Alenäs, när det gäller ålens och laxens livsbetingelser. Ingemars svar blev: ”Orsakerna är tre. Vattenkraft, vattenkraft och vattenkraft. Skadan som vattenkraften orsakar kan sedan förstärkas av torka, sjukdom, utsläpp, överfiske med mera.”
Visst har vi ett överfiske, inte minst av industritrålningen. Det har gått så långt att de norska fartygen nu går till Antarktis för att fånga krill som föda till laxen i odlingarna. Och visst har vi sjukdomar som sprids från odlingarna till den vilda fisken. Till exempel har mycket sannolikt ädelfisk i irländska vattendrag helt försvunnit på grund av sjukdomar spridda från odlingar.
Men detta får inte hindra att vi lyssnar på experterna och ser till att den basala förutsättningen för att skapa liv i våra vatten uppfylls.
Enligt utredning (Sjöstrand 1998) så dör 30 000–40 000 smolt i Ätran årligen på grund av kraftbolagets korttidsreglering och låga minimitappning vid Ätrafors kraftverk 26 kilometer uppströms mynningen som också är hindret för laxen att komma till stora lekområden in i Västra Götaland. Vid torrår så blir skadan självklart större. Vidare så dör den återvändande laxen i Lagan då den hoppar mot betong eller blir instängd och blir sjuk i det varma stillastående vattnet i den nästan torrlagda fåran nedströms den norra kraftverksdammen i Laholm. En dag räknade en kanotist att sjuttio döda laxar flöt omkring i Lagan. Statkraft har personal som dagligen plockar bort döda laxar, men man för ingen statistik över det.
Mattias Karlsson drar den riktiga slutsatsen att ”Med ett fritt strömmande vatten upp till Karseforsen skulle laxen ha större möjlighet att frodas i vattendraget”.
Laholm använder endast 67 procent av den el som produceras i kommunen. Laholms kraftverk står för inte mer än ca 10 procent av produktionen trots att den kulturminnesförklarade kraftverksbyggnaden verkar vittna om mer än så.
Inget av Lagans kraftverk uppfyller kraven för att producera miljöcertifierad el. För att uppfylla kraven så måste det finnas vandringsväg för fisken.
Om Laholms politiker har ambitionen att uppfylla vad vi förbundit oss i Kunming- Montrealavtalet Cop 15 och vad vi nu tvingas följa enligt EU:s senaste miljöbeslut så bör man snarast ta fram åtgärder för biologisk mångfald som inkluderar restaurering av Lagan. Detta borde inspirera med tanke på vilken fantastisk resurs som Lagan utgör i restaurerat skick.
Kent Nyman
Lagans Vänner
Margareta Lindgren
Miljöpartiet Laholm
Christer Hansson
Fritidsfiskarna
Kerstin Seger
Naturskyddsföreningen i Södra Halland
Per Ingvarsson
vattenvårdsingenjör