Drygt en av tio känner någon som just nu har självmordstankar. Om fler tog kontakt med de som mår dåligt skulle liv kunna räddas. Men det ställer samtidigt krav på att samhället svarar upp. Region Halland och kommunerna i länet måste nu kraftsamla för att undvika en ökning av självmord efter pandemin.
Varje år tar 1 500 personer sitt liv. Bara i Halland tog 40 människor sitt liv förra året. En ny undersökning visar att varannan svensk känner någon som gjort självmordsförsök och att en av tio känner någon som just nu har självmordstankar. Samtidigt har bara sju procent frågat någon om hen har tankar på att ta sitt liv under det senaste året.
Att många känner någon som mår dåligt betyder att potentialen att rädda liv är stor. Men det kräver att vi vågar fråga om självmordstankar och självmordsplaner. I veckan inledde vi en informationskampanj för att förebygga suicid.
Vår främsta uppmaning är att prata med familjemedlemmen, kollegan och vännen som mår dåligt. Det kan inte bli fel – tvärtom kan det rädda liv. Vår andra uppmaning är att våga berätta om man själv mår dåligt, det är ett viktigt första steg för att få hjälp.
Många gånger kan det medmänskliga stödet räcka men ibland behövs även insatser från samhället. Tyvärr kan det i dag ta lång tid att få tillgång till professionellt stöd. Den som kontaktar primärvården har en lagstadgad rätt till en medicinsk bedömning inom tre dagar.
När det handlar om att få träffa en psykolog visar statistiken att det i Halland endast sker i drygt en tredjedel av fallen. Det skiljer sig också åt mellan vårdcentraler. I länet får nästan samtliga hjälp inom garantin på den vårdcentral som är bäst jämfört med färre än var femte på den som är sämst.
Tillgången till snabb hjälp ska inte bero på vilken vårdcentral du råkar tillhöra. Regionen måste vidta åtgärder för att kunna ge alla vård så snabbt som lagen kräver. Lika viktigt är att kommunerna i länet genomför förebyggande insatser som att utbilda personal om suicid och informationsinsatser riktade till allmänheten.
Att Region Halland och kommunerna kraftsamlar är särskilt angeläget just nu. Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) har med stöd i forskning kopplat till tidigare kriser pekat på att antalet självmord kan komma att öka efter pandemin. Av samma skäl lyfter Folkhälsomyndigheten fram vikten av beredskap.
De resurser som i dag satsas på suicidprevention står inte i relation till hur stort samhällsproblemet är. Om fler vågar prata med människor som mår dåligt – och om samhället förstärker sina insatser – kan liv räddas och en ökning av självmord i Halland efter pandemin undvikas.
Rickard Bracken
generalsekreterare på Suicide Zero