Människor som utnyttjas till vidriga villkor, betalas slavlöner, huseras i ruttnande husvagnar och tvingas jobba fler timmar än vad det för många finns vakna timmar på dygnet.
Det finns i dag många ord för att beskriva det växande utnyttjandet på svensk arbetsmarknad. Människohandel, modernt slaveri och arbetslivskriminalitet är några av dem. Låt oss säga som det är: Sverige har tappat kontrollen över delar av arbetsmarknaden och för många arbetare märks det i vardagen.
Det är arbetare som varslas för att deras arbetsgivare förlorat en upphandling mot ett uppenbart skambud, fackombud som vittnar om hot för att de granskat ”fel” arbetsgivare eller företag som från en dag till en annan försvinner och lämnar utblottade arbetare efter sig.
30 juli på internationella dagen mot människohandel, och alla andra dagar, behöver det här systematiska utnyttjande av människor uppmärksammas. Det behövs omfattande, långsiktiga och kraftfulla insatser om vi ska rensa upp i den röta som spridit sig långt in på många svenska arbetsplatser.
För att lyckas måste vi gå på pengarna och slå ut hela affärsmodellen. De som livnär sig på att utnyttja andra människor ska inte sova gott om natten. Det måste bli svårare att fuska, lättare att åka fast och mer kännbart att bli straffad. Här har alla en roll att spela. Arbetsgivare och fackförbund, kommun, region och regering. Och Europa.
Människohandel är ingen isolerad svensk fråga. Varje steg vi tar för att bekämpa arbetslivskriminaliteten på hemmaplan kan undermineras om inte hela Europa tar kampen på allvar.
Vi har precis haft ett EU-val och kampen mot brottsligheten var minst sagt högt upp på dagordningen. Nu är det upp till bevis. Vilka svenska politiker kommer på riktigt ta krafttag för att stoppa pengaflödet till gängen genom att bekämpa människohandeln och utnyttjandet. För det finns mycket att göra.
Det handlar bland annat om att stoppa möjligheten till de långa underleverantörsled som i dag driver arbetsplatsolyckor och gömmer kriminalitet och utnyttjande. Att se till att befintliga regler efterlevs och att Europa får fler arbetsmiljöinspektörer genom en lägstanivå på antalet arbetsmiljöinspektörer i varje land. Och det behövs hårdare tag mot de som använder företag som brottsverktyg för att utnyttja människor genom mer kännbara straff och ett gemensamt näringsförbud i hela EU.
I Sverige förhandlar seriösa arbetsgivare med facken för att genom kollektivavtal säkra goda arbetsvillkor och tillse att människor inte utnyttjas. Arbetsmarknadens parter behöver säkras ett stort förhandlingsutrymme när nya EU-lagar tas fram.
EU får heller inte bli en bankomat åt skitföretag. Oavsett om det är i jordbrukspolitiken, regionalstöd eller när statsstöd betalas ut behöver EU ställa krav på schysta villkor. Företag som tar del av EU-medel och skattepengar måste göras återbetalningsskyldiga om de inte följer gällande lagstiftning om till exempel arbetsmiljö.
För att pressa tillbaka den organiserade brottsligheten måste Sverige ta tillbaka kontrollen över arbetsmarknaden. Det är först då som vi förhindrar utnyttjande av människor.
Johan Danielsson, europaparlamentariker (S) och nyvald vice ordförande i Europaparlamentets Arbetsmarknadsutskott
Johan Lindholm, ordförande LO