Klädkedjan Indiska går i konkurs och koncernens 46 butiker i Sverige och Finland stängs. Enligt ett pressmeddelande från företaget beror konkursen på skulder som byggts upp under pandemin. Men Indiska har dragits med problem längre än så, och lagt ner ungefär hälften av sina butiker de senaste fem åren.
Konkursen leder till att Indiskas butik på Köpmansgatan i Halmstad stängs, och därmed lämnar efter sig en ny tom butikslokal i city. På ett sätt är det en naturlig utveckling i en stadskärna, gamla butiker stängs och nya butiker öppnas. Problem uppstår dock om det är fler affärer som stängs än som öppnar. Det är tyvärr en bestående trend i många svenska stadskärnor, så även i Halmstad.
För den som tar en runda i Halmstads city är det inte svårt att se hur butiksdöden har brett ut sig. Det allra tydligaste exemplet är den öde hörnan där H&M tidigare fanns innan klädbutiken bommade igen hösten 2020. Förvisso är it-företaget Devoteam på väg att flytta in, men det blir inte detsamma när en butiksverksamhet ersätts med ett företag; city blir mer slutet.
Listan på butiker som bommat igen de senaste åren är lång, till exempel Ecco, MQ, Cassels, Vero Moda och Outlet city. Denna utveckling är som sagt inte unik för Halmstad, men det finns ändå tydliga tecken på att stadens cityhandel hamnat på efterkälken.
Nyligen rapporterade HP att omsättningen i Halmstads cityhandel förra året ökade med 1,9 procent. En ökning förvisso men lägre än genomsnittet för de 107 stadskärnor som ingick i undersökningen. Det är framför allt handeln inom beklädnad som går sämre jämfört med andra större städer. I Halmstad gick omsättningen i det segmentet ner 14 procent under 2021 medan det ökade med nästan 5 procent i andra jämförbara städer. Att H&M stängde sin butik är en viktig förklaring till den stora nedgången.
Allt är dock inte nattsvart, men det gäller att anpassa sig till de nya köpmönstren. Kreativ förstörelse är en del av marknadsekonomin, företag som inte klarar av konkurrensen eller att förändras går under. I denna förändringsprocess består ett centrum i kraft av sitt geografiska läge av att vara just centralt beläget.
Inget är dock som förr. Nya köpmönster – som mer e-handel – och externa handelsetableringar leder till att centrumhandeln förändras. Då gäller det att anpassa sig, och uppmuntra till nya etableringar som kan locka till sig mer människor.
Politiskt har det funnits en bred samsyn om vikten av ett levande centrum i Halmstad, det är en viktig utgångspunkt. Av vad som tidigare har sagts av företrädare för det nya politiska styret finns det ingen förändring i den inställningen. Vad man däremot kan hoppas på är att det blir mer verkstad nu, att politiken tar mer aktiv del i stadens utveckling. Och där har S, M och KD fördelen av att styra kommunen i majoritet.
Halmstads stadskärna utvecklas i rasande fart, men tyvärr mångt och mycket i fel riktning. Tomma butikslokaler är sannerligen ingen bra reklam för en stad, och skrämmer bort både kunder och framtida etableringar.
Därför ska ingen tro att det blir ett mer levande centrum ifall inte någon sätter fart. Alternativet är annars en stadskärna som långsamt dör, och till sist blir Halmstad en spökstad.
Det är alltså upp till bevis för den nya styrande trojkan i Halmstad. Staden måste utvecklas – eller långsamt dö ut.
