”This is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning.”
Citatet från Winston Churchill, efter en avgörande seger för britterna mot tyska styrkor i El Alamein i Egypten under andra världskriget, är klassiskt. Det gör sig också påmint när en annan historisk fråga kanske närmar sig ett avslut, nämligen Brexit.
Frågan är då vad torsdagens besked om att EU och Storbritannien kommit överens om ett nytt Brexit-avtal innebär. Båda parterna beskrev det nya avtalet som en stor framgång. Kanske är det äntligen dags för Storbritannien att lämna EU.
”Vi har ett fantastiskt nytt avtal som tar tillbaka kontrollen”, skrev Storbritanniens premiärminister Boris Johnson på Twitter.
EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, ville inte vara sämre:
”Det är en rättvis och balanserad överenskommelse för EU och Storbritannien och ett bevis på vår beslutsamhet att ordna en lösning”, skrev Juncker på Twitter.
Då låter det som att vi börjar närma oss slutet på Brexit-sagan? Nej, så är det inte.
Nu ska Boris Johnson ta med sig avtalet hem till London för att troligen på lördag försöka få det brittiska parlamentets godkännande. Och där lär han ha svårt att få en majoritet för avtalet.
Fortfarande är gränsen mellan Nordirland och Irland den stora stötestenen, och här är det britterna som har fått göra mest eftergifter. I det nya avtalet kommer Nordirland fortfarande att vara en del av EU:s inre marknad, något som britterna tidigare varit stenhårda motståndare till.
Däremot är den så kallade reservlösningen, ”backstop”, borta och det nordirländska parlamentet får möjligheten att avsluta upplägget efter en viss tid. Ändå är kritiken mot det nya avtalet hård från bland annat det nordirländska unionistpartiet DUP som på torsdagen uppger att man kommer att rösta nej.
Torsdagens nya avtal är troligen inte slutet på alla problem som Brexit har åstadkommit. Det här kanske inte ens är början på slutet. Men snart nog kanske vi kan se slutet på början. Den som lever får se.
