Vissa texter vill man inte skriva, överhuvudtaget, men det går inte heller att vara tyst. På söndagen avled tre personer, konstnären Lars Vilks och två poliser, i en våldsam trafikolycka utanför Markaryd.
Det är en smärtsam påminnelse om att döden alltid kan lura runt hörnet. Det är givetvis tragiskt att dö i just en olycka, när man vet att livet kunde ha fortgått som förr för de avlidna.
Detta gäller för alla, att döden kan drabba hastigt och oförutsett. Men det som var speciellt för Lars Vilks var inte hans död utan det liv han har levt över tio års tid, med ständigt livvaktsskydd på grund av dödshoten mot honom från militanta islamister. Detta för att han stod upp för sin yttrandefrihet och sin konstnärliga frihet.
Hoten mot Vilks var verkliga. Det började efter att han tecknade profeten Mohammed som en rondellhund 2007. Därefter undkom han döden flera gånger, bland annat i samband med attentatet 2015 i Köpenhamn där Vilks deltog i ett debattmöte om yttrandefrihet.
Vi måste ta med oss detta, kampen för våra grundläggande fri- och rättigheter får aldrig tas för given, varken nu eller i framtiden. När Lars Vilks inte längre finns med oss måste alla vi andra ta vid där han stupade.
Yttrandefriheten gäller lika för alla, även om vi inte gillar de åsikter som andra har. Minns därför Lars Vilks för hans kamp för allas vår gemensamma yttrandefrihet.