”Genom att ge tillstånd till Preems expansionsplaner i Lysekil kan Sverige visa vägen till minskade utsläpp.”
Så skrev Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter på ledarplats i början av september (DN 8/9). På måndagen den 28 september kom beskedet att Preem själva drar tillbaka sin ansökan om utbyggnaden av sitt oljeraffinaderi i Lysekil med hänvisning till ekonomiska skäl, projektet lönar sig helt enkelt inte.
Det är egentligen helt otroligt att en av Sveriges mest högprofilerade ledarsida kommer fram till att en investering på runt 15 miljarder kronor i fossil infrastruktur är bra för klimatet.
Men det visar med all tydlighet att det är lång väg kvar till att insikten om att den så nödvändiga omställningen från fossila till förnyelsebara energikällor kräver handling i dag och inte i framtiden.
Måndagens besked från Preem är en seger för klimatet, och avslutar därmed flera års kamp för att stoppa utbyggnaden av Preemraff, oljeraffinaderiet strax norr om Lysekil på västkusten. Efter att Mark- och miljööverdomstolen i somras gav grönt ljus till Preems expansionsplaner har ärendet legat på regeringens bord för ett avgörande.
Riksdagen har antagit högt ställda klimatmål för att minska på klimatutsläppen. Till år 2045 ska Sverige ha nettonollutsläpp av växthusgaser, och ett viktigt delmål på vägen dit är att transportsektorn till 2030 ska minska sina utsläpp med 70 procent jämfört med 2010 års nivå. Det kräver i sanning att man tar tunga politiska beslut.
Ett argument som DN:s ledarredaktion förde fram för att säga ja till Preems planer är att det är bättre att utsläppen sker i Sverige än utomlands. Men det är ungefär som att välja mellan pest eller kolera, för utsläpp av växthusgaser är varken bra här eller någon annanstans på vår planet.
Preems ansökan låg alltså på regeringens bord, och den riskerade att spränga regeringssamarbetet mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det är framför allt MP som har kämpat för att stoppa utbyggnaden av Preemraff och skulle S ha kört över sin samarbetspartner hade det troligen också varit spiken i kistan för regeringen. Så blir det alltså inte.
Men troligen har det de senaste veckorna skett en hel del politiskt arbete bakom kulisserna för att rädda regeringssamarbetet. En anledning till Preems kovändning kan nämligen spåras i de klimatsatsningar som nyligen presenterades i statsbudgeten för nästa år och som innehåller kraftfulla satsningar på biodrivmedel.
Men en kanske än viktigare orsak till Preems vändning kan vara regeringens besked för ett par veckor sedan att man skärper kravet på den så kallade reduktionsplikten. Det innebär att drivmedelsleverantörerna varje år måste öka inblandningen av biodrivmedel för att därigenom minska på utsläppen av växthusgaser.
För att öka takten på klimatomställningen krävs det tuffa politiska beslut. Men det behövs även stöd underifrån, det vill säga från medborgarna. I avseendet har opinionsbildningen en viktig roll att spela som en länk mellan beslutsfattare och väljarna.
Givetvis är det viktigt att inför avgörande beslut ha en öppen debatt om vilka åtgärder som är bäst att genomföra för framtiden. Att bland annat Moderaterna välkomnat utbyggnaden av Preemraff är i det här sammanhanget inte att förvånas över. Men att även Dagens Nyheters ledarsida ställde sig på Preems sida visar att det är lång väg kvar till klimatupplysning i Sverige.
För att verkligen nå målet om nettonollutsläpp av växthusgaser fram till 2045 krävs det beslut och handling i dag, inte i framtiden. Ingen kommer undan klimatpolitiken, varken i Sverige eller någon annanstans på vår planet.
