En samlad Ronny Löfquist på tisdagens fullmäktigemöte.
En samlad Ronny Löfquist på tisdagens fullmäktigemöte. Bild: Roger Larsson

Rydöbruks skola lever vidare på lånad tid

Det blev en seger för dem som vill ha kvar Rydöbruks skola, men framtiden är fortsatt oviss. Det finns i dag inget som tyder på att förutsättningarna för skolan är bättre än tidigare.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Att avveckla eller utveckla Rydöbruks skola och förskola. Det var den stora frågan som Hyltes kommunfullmäktige hade att ta ställning till på tisdagens möte. Den blev inget av det eftersom Vänsterpartiets förslag om en återremiss samlade tillräckligt stort stöd.

Frågan om skolans framtid ska därmed utredas ytterligare ett varv innan den på nytt ska behandlas av fullmäktige. Med tanke på att troligen är en majoritet som stöder att Rydöbruks skola ska läggas ner lär det också ske.

Att lägga ned en byskola är inget lätt beslut. Det var också en mycket laddad inramning till tisdagens fullmäktigemöte med många föräldrar och Rydöbor på plats för att visa politikerna hur viktig skolan är. Budskapet var tydligt på de många plakaten. ”Rör inte vår skola!”, ”Lägg inte ner skolan” och ”Ingen skola, ingen tillväxt”, stod på de på några av dem utanför Forum i Hyltebruk.

ANNONS

När ärendet om framtiden för Rydöbruks skola väl skulle behandlas var det kommunstyrelsens ordförande Ronny Löfquist (S) som först tog till orda, och han konstaterade det som många troligen kunde ställa upp, att det inte är lätt att lägga ner en skola. Men han ville sedan inte ta ansvar för själva beslutet utan skyllde den nuvarande regeringen på uteblivna satsningar på landets kommuner för att Rydöbruks skola måste läggas ner. Det var inte snyggt. Skolan är i dag ett kommunalt ansvar, och då får man ta ansvar för det på kommunal nivå. Inget annat.

I den följande debatten begärde Vänsterpartiets Lisa Mogren ordet, och hon yrkade på att ärendet skulle återremitteras för att utredas mer grundligt, både vad det kostar att renovera den nuvarande skolan och vad konsekvenserna blir för vid en flytt av eleverna till Torups skola. Därefter ställde sig Kommunens väl, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna bakom återremissen, vilket också gick igenom i den följande omröstningen. Det kan så klart ses som en seger för dem som vill bevara Rydöbruks skola, men det finns tyvärr inte mycket som talar för att den har en framtid när fullmäktige på nytt ska behandla frågan.

Som det konstaterades på ett tidigare ärende ser ekonomin för Hylte kommun mycket mörk ut med kraftigt stigande kostnader och ett vikande skatteunderlag på grund av en minskad befolkning. Det är en verklighet som tyvärr måste hanteras nu, och inte senare. Visserligen kan man göra satsningar med hjälp av undanstoppade pengar, den så kallade resultatutjämningsreserven som Hylte har, men det är ingen långsiktig lösning.

ANNONS

Samtidigt finns det en undre gräns för hur mycket man kan spara sig ur en kris. Satsar en kommun inte på framtiden lär det heller inte finnas en framtid att se fram emot. Det är en svår ekvation som Hyltes politiker måste lösa, och särskilt då det politiska styret med Socialdemokraterna, Liberalerna, Vänsterpartiet och Kommunens väl i spetsen. Men vad tisdagens fullmäktige visade så finns det en djup spricka inom styret då V och KV röstade för återremissen.

Nu ska framtiden för Rydöbruks skola alltså på nytt utredas. Vad den utredningen kommer fram till är för tidigt att sia om, men grundförutsättningarna för byskolan är desamma som tidigare.

Det är som sagt inte lätt att lägga ner en byskola, och det ska inte heller vara det. Det är ett beslut som får en stor betydelse för inte bara barn och föräldrar på orten utan en skolnedläggning påverkar hela byn och dess framtid. Det vet givetvis alla inblandade, därför ska en skola heller inte lättvindigt kunna läggas ner.

Men det finns en kommunal verklighet, och för Hylte handlar det om ett vikande elevunderlag och ekonomiska resurser som måste användas så effektivt som möjligt.

Förutom pengar och vikande elevkullar så finns det ytterligare ett argument för att lägga ner Rydöbruks skola, möjligheten till högre likvärdighet för eleverna. På en större skolenhet finns det mer resurser och därför också en större beredskap för att möta elevers olika behov. Därmed inte sagt att undervisningen på Rydöbruks skola skulle vara bristfällig, men den har inte lika mycket resurser som till exempel Torups skola.

ANNONS

Nu lever hoppet vidare ytterligare en tid för dem som vill bevara och utveckla Rydöbruks skola. Men det finns i dag inte mycket som tyder på att skolan har en framtid med tanke på det ekonomiska läget och att elevkullarna viker. Framtiden är alltså fortsatt oviss för skolan i Rydöbruk.

ANNONS