Det tål att upprepas, och uppmärksammas på nytt. Vindkraften upplever stark motvind i dagens Sverige. Orsaken stavas Tidöpartierna som dragit undan mattan för en expansiv utbyggnad av vindkraften. Framför allt genom att avbryta Svenska Kraftnäts jätteprojekt med landanslutning av den havsbaserade vindkraften. Följden av detta beslut har blivit att investerare drar öronen åt sig eftersom planerade vindkraftsparker inte blir lika lönsamma. För knappt två veckor sedan kom beskedet att statliga Vattenkraft pausar sitt vindkraftsprojekt Kriegers Flak söder om Trelleborg. Kort därefter kom beskedet från en annan vindkraftsjätte, tyska RWE, att det inte blir några havsbaserade vindkraftsparker i Sverige utan statligt stöd.
Som om detta inte var nog rapporterades det nyligen också att under första halvåret 2024 fick samtliga elva vindkraftsprojekt som var inne slutfasen nej till tillstånd, varav flera av dessa på grund av kommuner som lade in sitt veto.
Dessa bakslag kommer i ett skede där det behövs en rejäl utbyggnad av elproduktionen i Sverige, kanske så mycket som en fördubbling fram till 2045. Detta för att klara klimatomställningen som innebär att de fossila energikällorna fasas ut.
Förvisso meddelade regeringen i förra veckan att man i sin kommande budget bland annat lägger ett förslag om ett statligt stöd på 340 miljoner kronor för att öka kommunernas intresse för att säga ja till vindkraftsetableringar. Men på det stora hela är detta en mindre justering och det behövs mer handling av regeringen för att vända den kraftiga motvinden för vindkraften.
Frågan är bara om regeringen vill det, för deras inslagna väg går åt ett annat håll – nämligen mot en kärnkraftsutbyggnad.
Sedan regeringen med stöd av Sverigedemokraterna kom till makten för knappt två år sedan har mycket fokus lagts på ny kärnkraft som lösningen på alla klimatutmaningar som Sverige ställs inför i framtiden. Men det lär inte hjälpa för det dröjer så väldigt länge innan nya kärnreaktorer kan vara på plats. På vägen dit, vilket är minst ett decennium, sker det en rasande utveckling på andra området, läs vindkraften.
I sin iver att se till att det överhuvudtaget finns ekonomiska förutsättningar för privata investeringar att bygga ny kärnkraft i Sverige, tycks regeringen hela tiden också höja budet för de statliga bidragen. Tidigare i somras presenterades en utredning som föreslog statliga kreditgarantier på 300 miljarder samt ett garanterat elpris på 80 öre per kilowattimme. Detta är väldigt långt från att kärnkraften ekonomiskt ska bära sig självt.
Omvänt har Tidöpartierna också lagt om kursen för vindkraftsutbyggnaden och som sagt beslutat att landanslutningarna för den havsbaserade vindkraften inte ska finansieras av statliga Svenska kraftnät. Kort och gott, regeringen med SD älskar den kärnkraft som inte kan vara på plats på väldigt länge medan man lägger krokben för vindkraft som i stort sett kan byggas här och nu. Detta är ett reellt faktum – och som kan få ödesdigra konsekvenser för svensk industri.
För som Svenska Dagbladet rapporterar så har det internationella intresset för att bygga vindkraft i Sverige störtdykt (svd.se, 9/9). Om det inte finns ett intresse från utlandet att satsa på svensk vindkraft, då lär intresset från svenska investerare också vara lågt. Förvisso sker det för närvarande en stor utbyggnad av landbaserad vindkraft i Sverige, men bara de närmaste tre åren. Därefter är det högst osäkert om investerare vill satsa på nya vindkraftsprojekt. Och detta i ett läge där efterfrågan på elkraft kommer att öka kraftigt.
Det är en svårlöst ekvation, och som regeringen inte kommer undan. Ny kärnkraft kan tidigast vara på plats om drygt ett decennium och om inte ny vindkraft kan täcka upp för det ökade elbehovet, då blir det kronisk elbrist i Sverige. Flera experter som SvD varit i kontakt med pekar på den stora faran med detta elunderskott, nämligen att framtida industrisatsningar uteblir.
”Om jag hade varit i industrin hade jag funderat på om jag verkligen skulle allokera satsningen till Sverige eller till ett annat land”, säger Anna Krook-Riekkola, biträdande rektor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet till Svenska Dagbladet.
Konsekvensen av den uteblivna satsningen på vindkraft de närmaste åren kan alltså bli att när väl kärnkraften ska byggas en bit in på 2030-talet så finns inte efterfrågan kvar eftersom industrin redan har dragit någon annanstans i sin jakt på fossilfri el.
Regeringens förda politik, där man på olika sätt missgynnar utbyggnaden av vindkraften, riskerar alltså att slå mot kärnkraftens framtid. Omvänt lär en kraftig utbyggnad av vindkraften på sikt slå undan benen för kärnkraften på grund av betydligt lägre kostnader att bygga vindkraftverk.
Hur regeringen än väljer att göra kommer det högst troligt inte att bli någon ny kärnkraft i Sverige. Den tekniska utvecklingen kommer nämligen tala för vindkraften. Som det brukar heta, teknik slår politik. Och här kan man säga att vindkraften slår kärnkraften alla dagar. Ju förr regeringen inser detta faktum, desto bättre. För alla.
