Energiförsörjningen är hetare än på mycket länge, framför allt på grund av höga elpriser och riskerna i vinter för planerade strömavbrott. Energiförsörjningen hänger också ihop med klimatomställningen som handlar om att fasa ut fossila energikällor. Men vilka åtgärder behövs för att nå ett robust elsystem samtidigt som klimatmålen nås?
Detta ska energiforskaren Filip Johnsson prata om under ett föredrag på torsdag på Stadsbiblioteket i Halmstad i programserien Klimatet&vi.
Filip Johnsson är professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Under föredraget ska han ta upp tre olika åtgärder för att klara klimatmålen: använda mindre energi, byte av bränsle och teknik samt att binda in koldioxid.
”Vi behöver alla åtgärder för att möta klimatmålen. Alla åtgärder har både möjligheter och utmaningar, och det är olika när de kan genomföras i tid, om det så är på kort, medellång eller lång sikt”, säger Filip Johnsson.
Att använda mindre energi kan göras på kort sikt och handlar om rena besparingsåtgärder eller att effektivisera genom att till exempel isolera ett hus. Att byta bränsle och teknik kräver däremot lite längre tid. Här finns det en stor potential i utbyggnaden av vindkraften de närmaste åren medan det troligen tar minst tio år innan ny kärnkraft är på plats, menar Filip Johnsson.
Att binda in koldioxid har en betydande potential i Sverige. Att öka skogens upptag av koldioxid måste balanseras med klimatnyttan från skogsbruket och hur bioråvaran används. Att fånga in koldioxid från rökgaser är en åtgärd som också har en stor potential i Sverige. Detta kan till exempel göras från bioeldade kraftvärmeverk vilket i praktiken skulle innebära att nettoutsläppen från dessa anläggningar blir negativa, det vill säga att man tar bort koldioxid från atmosfären.
I förra veckan presenterade den nya regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna det så kallade Tidöavtalet, där man bland annat vill ta bort subventionerna för elanslutningar till den havsbaserade vindkraften. Men detta riskerar att lägga en våt filt över den elproduktion som kan byggas fram till 2030, menar Filip Johnsson. I stället vill han se förenklade tillståndsprocesser och att man ser över det kommunala vetot mot att bygga vindkraftverk.
Risken finns annars att Sverige hamnar på efterkälken när det handlar om att bygga ut vindkraften, och därmed att industrins elektrifiering försenas.
”Vi har en extremt lång kustlinje, och Danmark och Tyskland gör allt för att bygga ut havsbaserad vindkraft”, säger Filip Johnsson.
Torsdagens föredrag börjar klockan 18 på Stadsbiblioteket i Halmstad, och pågår i cirka en timme, följt av en frågestund.
