När Jason Diakité debuterar som författare betonar han noga att det inte är någon självbiografi han har skrivit.
- Det var det sista jag ville åstadkomma. Jag ville inte skriva någon kändisbiografi, säger han och betonar ordet kändis med avsmak i rösten.
Istället beskriver han "En droppe midnatt" som en identitetsresa. I boken söker han sig tillbaka i sin familjs historia. Längs vägen tangeras delar av den afroamerikanska historien – från slaveriet till medborgarrättsrörelsen och organisationen Black Lives Matters aktivism.
Lyckligt lottad
Insikten om familjens strävanden har gjort det tydligt för honom hur lyckligt lottad han själv är.
- I den svarta linjen i min familj så är jag den mest privilegierade någonsin. Det känns viktigt att komma ihåg och bära med sig i mötet med andra människor.
I en central passage av boken skildrar Jason Diakité sitt första möte med ett bomullsfält. Det inträffar under en bilresa mot den utfattiga lilla staden Allendale i South Carolina där hans farfar Silas föddes.
- Plötsligt när vi kör igenom de närmast tropiska skogarna så öppnar det sig ett gigantiskt bomullsfält. Jag insåg att jag bara måste känna på de här tussarna. Och när jag stod där i leran kom jag i en så tydlig kontakt med slaveriets historia.
För att dokumentera upplevelsen plockade han med sig några tussar. Men när han senare räckte över en burk med bomull till sin pappa Madubuko så reagerade fadern starkt.
- Han undrade om jag skulle ha tagit med en bit av Auschwitz till någon som har överlevt Förintelsen, säger Jason Diakité och påpekar även att arbetet med "En droppe midnatt" har medfört att han har fått en inblick i olika sätt att bära sin hudfärg.
Återkommande ämnen
Svart, vitt, hudfärg och ras är ständigt återkommande ämnen i boken.
- Den oinitierade kanske undrar varför jag lägger så stor vikt vid det. Men det handlar om att det har varit livsavgörande för mig. Du får ursäkta att jag säger det, men det är bara vita som har den typen av invändningar. Det beror på att de inte har tvingats att ta ställning till det varje dag i sina liv.
Under de två år som Jason Diakité ägnat åt skrivande och research har han låtit musiken stå tillbaka. Det är ett högst medvetet val.
- Det har varit viktigt att inte distrahera mig själv med något enklare, bekvämare och tryggare.
Han betonar att boken är det roligaste han någonsin jobbat med. Men vissa delar har varit krävande att skriva, särskilt kapitlet som återger hans första år i skolan i Lund. Vid den tiden utsattes han dagligen för grova rasistiska tillmälen.
Hur har rasismen påverkat dig?
- Då, vid den tiden, var det något självklart. Det var bara så det var. Men det formade mig, helt klart. Jag kom in i första klass som en livlig och pratsam individ och blev snabbt inåtvänd, blyg och rädd. Jag hade nästan inga kompisar och grät lätt. Jag fick en social osäkerhet som på sätt och vis har funnits inom mig fram till i dag.
Kände skam
Efter flera år av skam över sin egen hudfärg så började han känna en stolthet över att vara svart.
- Jag inser nu att det förmodligen var hiphopen som ledde mig dit. Hiphopen har haft en föräldraroll för mig, säger Jason Diakité som citerar ett otal hiphopartisters texter i boken.
Finns det några hiphoptexter som har varit särskilt viktiga i ditt liv?
- Åh, det finns så många. Men en formulering som har burit mig igenom arbetet med boken är en rad ur Erik Lundins “Haffla”. Där säger han “Skål för att historierna förevigas”. Den svarta svenska historien har inte nedtecknats i bokform så många gånger. Det citatet fick mig att känna att det finns ett värde i att berättelserna berättas.
Fakta: Jason Diakité
Namn: Jason Michael Bosak Diakité. Artistnamnet Timbuktu är hämtat från staden med samma namn i Mali.
Född: 1975 i Lund. Hans föräldrar är amerikanska. "Under hela mitt liv har jag känt mig som hälften svensk och hälften amerikan, hälften svart och hälften vit. Detta ända tills att jag insåg att min själ tjänar på att jag säger att jag är både och."
Bakgrund: Hans första singel, "Lifestress", kom 1996. Fyra år senare albumdebuterade han.
Karriär: Under 00-talet etablerade han sig som ett av Sveriges största namn inom hiphopen och belönades med flera Grammis. Flera av hans skivor har legat högt på försäljningslistorna. Vid sidan av musiken är han engagerad i flera välgörenhetsprojekt.
Aktuell: Gör i dagarna litterär debut med "En droppe midnatt", en familjebiografi som har bearbetats av kulturjournalisten Mustafa Can.
