I helgen arrangeras elbilmässan Ecarexpo för tredje året, nu i betydligt större lokaler på Svenska mässan i Göteborg. Ett 20-tal biltillverkare deltar, flera av dem med hybrider eller eldrivna modeller som inte visats i Sverige i tidigare.
Varianter av eldrift har blivit vardagsmat i bilbranschen, och fordonen är inriktade mot framtiden.
- Det är elbilens långsiktiga potential som är det riktigt intressanta. Den skapar en möjlighet att driva bilar med nåt annat än fossila bränslen, säger Anders Nordelöf, doktor i miljösystemanalys på Chalmers tekniska högskola.
Sparar biobränsle
Han gör en jämförelse med biobränslen, till exempel diesel gjord på avfall.
- Alla biobränslen har utmaningar i att komma upp i stora volymer. Samtidigt är de mycket användbara, men vi kan behöva dem till annat än vägfordon, resonerar Anders Nordelöf.
Utvecklingen mot mer miljö- och klimatvänlig elproduktion talar givetvis för eldrivna fordon.
- I dag kostar det mer koldioxid att tillverka en eldriven bil än en konventionell bil. Men det kör man nästan alltid ikapp under bilens livslängd, oavsett var i världen man bor. Man kan hamna i ett gränsland om man kör nästan bara på väldigt koldioxidtung el från kolkraft, säger Anders Nordelöf.
Stordrift lönar sig
Produktionen av batterier till eldrivna fordon blir allt mindre miljöstörande, främst genom utvecklad teknik och de samordningsvinster som stora fabriker ger.
- Där finns en stor potential, bedömer Nordelöf.
En nyckel i batterierna är den mjuka metallen litium. Den utvinns främst ur saltsjöar, men även ur berggrunden. Ju högre efterfrågan, desto mer blir lönsamt att utvinna.
Ett amerikanskt forskningsinstitut har pekat ut tillgångar på sammanlagt 47 miljoner ton litium världen över. Samtidigt var världsproduktionen av litium under 2016 inte högre än 35000 ton.
Litiumet räcker alltså. Ett tag.
- Tittar vi hundratals år framåt, så är det risk för brist på nästan alla metaller som vi byggt vårt moderna samhälle på, säger Anders Nordelöf.
Tid att trimma in
Därför är återvinning så viktigt. Men än så länge har få fordonsbatterier för eldrift kommit så långt i livscykeln, och det finns mycket kvar att lösa.
- Återvinningen av batterier är svår på flera sätt: tekniskt, organisatoriskt och ekonomiskt.
- Det finns redan tekniska processer för mycket, men de leder ofta till ganska stora förluster av värdefulla material. Om man ska få ut allt, måste batterierna först demonteras till mindre enheter, och det är kostsamt, säger Anders Nordelöf.
I den bästa av världar borde ett system för återvinningen skapas redan nu, så att det kan trimmas och stå klart om 20 år – när det finns större mängder av batterier att återvinna.
- Men det är svårt bygga upp systemet innan det finns ekonomiska incitament, påpekar Nordelöf.
Fakta: Elbilens historia
Bilar som drevs med elektricitet byggdes redan på 1830-talet, innan man hade förbränningsmotorer för bensin eller diesel.
Omkring år 1900 tillverkades både rent eldrivna bilar och hybrider.
Men den tidens blybatterier var klumpiga och gav kort räckvidd. Tekniken övergavs, med vissa undantag.
Oljekrisen på 1970-talet väckte ett nytt intresse för eldrivna fordon.
Oron för att klimatet påverkas av utsläpp från fossila bränslen har drivit på utvecklingen.
Det finns flera varianter av batterier för bilar med eldrift. De flesta innehåller metallen litium i någon variant.
Källa: NE
