Området där gruvan i Gallók/Kallak kan komma att ligga. Arkivbild.
Området där gruvan i Gallók/Kallak kan komma att ligga. Arkivbild. Bild: Paul Wennerholm/TT

Grönt ljus för gruvprojekt möts av besvikelse

Högsta förvaltningsdomstolen godkänner regeringens omstridda beslut att tillåta gruvplanerna i Kallak i Jokkmokks kommun. Domen möts av besvikelse på flera håll.

ANNONS

För två år sedan beviljade regeringen ett bearbetningstillstånd till gruvbolaget Jokkmokk Iron Mines. Med tillståndet kunde företaget fortsätta med sina undersökningar inför en eventuell gruvstart i Kallak.

Men gruvplanerna har ifrågasatts då de bedöms hota rennäringen och naturen i området. Två samebyar, Jåhkågasska och Sirges, samt Naturskyddsföreningen begärde därför en rättsprövning av regeringens beslut.

Samebyarna anser bland annat att det funnits jäv vid regeringens handläggning, att prövningen borde ha innefattat malmtransporterna till och från den planerade gruvan och att bolagets miljökonsekvensbeskrivning har allt för stora brister.

Internationell rätt

Men det håller inte Högsta förvaltningsdomstolen med om. Enligt tisdagens dom strider inte regeringsbeslutet mot någon rättsregel och ska därför stå fast. Domstolen skriver bland annat att det "i detta skede av processen" inte går att dra slutsatsen att "berörda samebyar kommer att tvingas upphöra att bedriva renskötsel till följd av en gruvetablering"

ANNONS

Något Jåhkågasska sameby inte alls håller med om. En gruva skulle kraftigt krympa eller omöjliggöra rennäring i området.

– Då har hela den traditionella rennäringen i en av Sveriges samebyar utplånats. Det strider mot mänskliga rättigheter och det strider mot Sveriges internationella åtagande, säger advokat Camilla Wikland som företräder samebyn.

"Häpnadsväckande"

Båda samebyarna överväger nu möjligheten till prövning i internationell instans.

– Det är inte slut här. Vi får överväga om vi ska gå den internationella vägen och klandra beslutet, säger Camilla Wikland.

Amnesty International Sverige har liknande kritik:

"Regeringens beslut strider mot internationell rätt. Att företaget ändå får gå vidare med gruvprojektet är häpnadsväckande och kan inte ses som något annat än att urfolksrätten väger mycket lätt i Sverige", säger jurist Tilda Pontén i ett pressmeddelande.

Även Naturskyddsföreningen uttrycker besvikelse. "Gruvan är onödig och placerad i ett mycket känsligt naturområde. Vi sätter nu vårt hopp till att gruvbolaget inte går vidare med sin ansökan", kommenterar generalsekreterare Karin Lexén.

Jenny Wik Karlsson, ombud för Sirges sameby, påminner om att bearbetningskoncessionen är ett steg på vägen – men inte ett avgörande. För att faktiskt starta en gruva krävs också tillstånd enligt miljöbalken.

– Det finns stora möjligheter för samebyarna att lyfta sådant som transporterna till och från gruvan i mark- och miljödomstolen. Så det finns fortfarande förhoppningar om att det inte blir en gruva, säger Wik Karlsson.

ANNONS

Fakta: Högsta förvaltningsdomstolens dom

Den stora järnfyndigheten utanför Jokkmokk upptäcktes på 1940-talet.

2006 fick brittiska Beowulf undersökningstillstånd.

Provborrningar gjordes 2010 och i samband med provbrytning 2013 utbröt omfattande protester.

Samma år skickades en ansökan om bearbetningskoncession till Bergsstaten. Frågan hamnade efter många turer hos regeringen 2017, efter att länsstyrelsen i Norrbotten sagt nej.

I mars 2022 beviljade regeringen Beowulfs dotterbolag, Jokkmokk Iron Mines, bearbetningskoncession. Det gav företaget möjlighet att undersöka gruvplanerna vidare.

I september 2023 hölls förhandlingar i Högsta förvaltningsdomstolen om regeringens beslut efter att Naturskyddsföreningen och de lokala samebyarna begärt rättsprövning.

Högsta förvaltningsdomstolens dom kom tisdag den 25 juni 2024.

Den slutliga tillståndsprövningen för en gruva görs av mark- och miljödomstolen.

ANNONS