Minister på besök för att minnas Förintelsen

Sverige kan inte ha något annat mål än att bli fritt från rasism och hatbrott. Det sade kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke vid en minneshögtid för Förintelsens offer.

ANNONS
|

Den 27 januari är den officiella minnesdagen för Förintelsen. Samma datum 1945 befriades Auschwitz.

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) besöker Göteborg under två dagar för att delta i olika minnesarrangemang. På torsdagskvällen inledde hon vid en minneshögtid i Domkyrkan.

– Eleanor Roosevelt ledde den arbetsgrupp som efter andra världskriget tog fram FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Hennes utgångspunkt var: Det får aldrig hända igen. Men de grupper som var utsatta under andra världskriget är utsatta även i dag. Det är oacceptabelt, sade Alice Bah Kuhnke i sitt tal och fortsatte:

– Det finns inga kompromisser. Sverige kan inte ha något annat mål än att bli fritt från rasism och hatbrott.

ANNONS

Arbetet med en nationell plan mot rasism och hatbrott och svårt och komplext, sade Alice Bah Kuhnke.

– Men det finns bara ett alternativ och det är att lyckas.

Bland talarna i Domkyrkan fanns också Michael Ben-Menachem, överlevande från Auschwitz. Han berättade om hur han som åttaåring gick med pappa till sågverket, där han och barnen som bodde där brukade leka. Pappa förklarade att det här var nu ghettot. Eftersom där bara var judar tog den lille pojken det som ett slags judiskt sommarläger.

– Några dagar senare kom gendarmerna och röt att vi skulle marschera mot stationen. Men där stod bara ett godståg. På varje vagn stod skrivet att den var för sex hästar. Vi tvingades in, 70-80 personer i varje vagn. Röken som uppstod när tåget rullade igång täckte hela området. Det var som om den skämdes över vad den såg. Fyra människor kvävdes till döds bara i vår vagn, under första timmen, berättade Michael Ben-Menachem.

Lika målande beskrev han hur han vaknade varje morgon i lägret:

– Baracken var kall och mörk, vakterna bankade på sängen och skrek Schnell, schnell. Länge trodde jag att tyska var ett språk man måste skrika fram.

Det har gått över 70 år nu och Michael Ben-Menachem lever lycklig i Sverige, förklarade han.

ANNONS

– Men mina minnen plågar mig och de är starkare än någonsin.

Georg Braun, ordförande i Judiska församlingen i Göteborg, anknöt liksom övriga talare till situationen i dag.

– Efter kriget var vi segerrusiga, den ideologi som sa att vissa är förmer och att andra ska utrotas var besegrad. Vi hade lärt oss vad hatets ideologi tillfört mänskligheten. Men var lärdomen bara en tunn fernissa? När vi ser vilka värderingar som idag vinner framgång är det lätt att bli synnerligen bekymrad, sade han.

ANNONS