Den stora ekonomiska vinningen för Halland med att Sverige är medlem i EU är att de lokala och regionala företagen har tillgång till den europeiska marknaden för att sälja sina produkter och tjänster.
– EU:s inre marknad är världens största ekonomi. För ett litet land som Sverige och för halländska företag är det avgörande att ha tillgång till den marknaden, säger Charlotte Schéle, tillförordnad regionschef för Svenskt Näringsliv Halland.
Men Halland får också bidrag till sin ekonomi i form av EU-stöd. Exakt hur mycket EU-pengar som Halland får per år är svårt att fastställa. Pengarna kommer från olika program och fonder och spänner över olika tidsperioder och täcker olika geografiska områden. Men klart är att det är många miljoner kronor som varje år slussas in till regionen.
Den absolut största källan till Hallands EU-stöd är jordbruksstödet. Förra året betalades det ut drygt 420 miljoner kronor till drygt 3 000 halländska jordbrukare. Ett av syftena med EU:s jordbrukspolitik är att bönderna i medlemsländerna ska kunna producera mat till rimliga priser. Merparten av pengarna går som direktstöd till bönder men en del går också till utveckling av landsbygd och miljö.
Den andra stora källan EU-medel till regionen är regionalstöden. Syftet med regionalstöden är att bidra till ekonomisk utjämning mellan EU:s 276 regioner. Här går pengarna till olika projekt och verksamheter som ska gynna tillväxt och utveckling.
Från början av 2014 och fram tills i sommar har drygt 158 miljoner kronor tilldelats olika projekt i Halland som på ett eller annat vis ska stärka regionens tillväxt och utveckling.
– Pengarna har stor betydelse för våra möjligheter att förverkliga den tillväxtstrategi som vi har, det vill säga att göra Halland mer attraktivt, konkurrenskraftigt och inkluderande. Utan de här pengarna skulle vi ha mycket svårare att arbeta med strategin, säger Dag Hultefors (M), ordförande i regionstyrelsens tillväxtutskott.
Till skillnad från direktstödet till bönderna i jordbruksstödet som betalas helt av EU, måste regionalstöden samfinansieras av lokala partners. Region Halland har genom sin tillväxtstrategi valt att lägga fokus på bland annat innovationer inom den gröna sektorn och få fler i arbete genom att satsa på kompetens och få in utsatta grupper som ungdomar och nyanlända i jobb.
På nationell nivå är tongångarna ofta att EU-budgeten är för stor och bör begränsas. Regionalstöden skulle då vara bland de första att skäras ned, eller rent av försvinna för Sveriges del.
– Om vi inte får pengar till regional utveckling den vägen kommer vi att behöva nationella medel i stället, säger Dan Hultefors.
Han understryker också den indirekta betydelsen av regionalstöden som bygger mycket på samverkan med andra regioner, i och utanför Sverige.
– Vi hämtar kunskap från vår omgivning och plockar hem goda exempel till regionen. Det är också en jätteviktig utvecklingskraft, säger Dag Hultefors.
Han tror att ganska få hallänningar känner till hur mycket EU-pengar som kommer till regionen. Han tror att brexit på den punkten kanske har fört något gott med sig. Efter britternas folkomröstning i början av sommaren ökade stödet bland svenskar för Sveriges EU-medlemskap.
– Brexit förde det goda med sig att kunskapen om vad EU-medlemskapet innebär ökade, säger Dag Hultefors.
Fakta: Härifrån kommer Hallands EU-pengar
Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Utvecklar lantbruk och landsbygd. Prioriterar miljö, hållbar utveckling och innovation.
Havs- och f iskerifonden: Utvecklar ett miljömässigt hållbart fiske och vattenbruk i Sverige. Bidrar till att utveckla kustbygderna.
Regionala utvecklingsfonden: Bidrar till att stärka ekonomisk och social sammanhållning samt stärkt utveckling i regionerna.
Socialfonden: Skapar fler och bättre jobb i Europa. Bidrar till en fungerande marknad och en ökad sysselsättning.
