Det var i slutet av förra året som en person vände sig till både Diskrimineringsombudsmannen, Skolinspektionen samt Barn- och elevombudet med en anmälan om att en elev i yngre tonåren upplevt att hen utsatts för sexuella trakasserier. Personen bakom anmälan blev själv vittne till händelsen.
Anmälan är delvis belagd med sekretess och det framgår därför inte i detalj vad som har hänt. Enligt vittnet har skolledningen dock inte velat kalla händelsen för sexuella trakasserier vilket vittnet är kritisk mot.
”Allvarlig felbedömning”
Vittnet anser att skolan har gjort en ”allvarlig felbedömning” och inte följt sin handlingsplan gällande rutiner för arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Anmälaren hänvisar till att det i planen står att sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet och att exempel kan vara kommentarer, att någon tafsar, kastar närgångna blickar eller levererar ovälkomna anspelningar.
”Jag menar att en sexuell handling som inte är välkommen alltid är sexuella trakasserier”, skriver vittnet.
Utredning inledd
DO har valt att inleda en utredning och vill att barn- och ungdomsförvaltningen svarar på tio frågeställningar och punkter.
Myndigheten vill bland annat att kommunen redovisar sin uppfattning om vad som har hänt samt svarar på om man anser att eleven har utsatts för sexuella trakasserier av andra elever. DO vill också veta om skolan har haft kännedom om att eleven känt sig utsatt, om dessa uppgifter i så fall har utretts och om åtgärder vidtagits för att förhindra fortsatta sexuella trakasserier.
I sin skrivelse påpekar DO också att om en skola får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för sexuella trakasserier så är den utbildningsansvarige skyldig att utreda omständigheterna.
Avvaktar beslut
Skolområdeschef Darinka Ribic känner inte till händelsen i detalj men säger att det är bra att en anmälan har gjorts.
– Om man inte är nöjd med den bedömning som skolan gör är det bra att man gör en anmälan så att det kan utredas och vi kan få det belyst utifrån flera perspektiv. Vi avvaktar utredningen och beslutet. Om vi har brustit kan vi dra lärdom och få vägledning för att kunna arbeta vidare med det, säger hon.
