Det ska bli lättare för Halmstadborna att få en bild av hur mycket PFAS som finns i dricksvattnet där de bor. För att öka transparensen dubblerar Laholmsbuktens VA nu antalet provpunkter vid kran.
– Vi ska dela in Halmstad i sex olika mätområden istället för tre, lovar Magnus Rindom (S), ordförande i Laholmsbuktens VA, som har en tydlig bild av hur vi ska få bukt med ”evighetskemikalierna” i vårt vatten.
Att kranvattnet ska vara friskt och smaka gott är så självklart att vi sällan ägnar det en tanke. För fyra år sedan tävlade Halmstad med sitt vatten i ”Årets kranvatten” och kom till riksfinalen. Då beskrevs dricksvattnet som ”en stilfull törstsläckare, balanserat med porlande fräschör och elegans.”
Även om vattnet fortfarande är gott, så har den där fräschören fått sig en törn i spåren av PFAS.
Magnus Rindom (S) har varit ordförande i Laholmsbuktens VA, LBVA, sedan valet 2022. Till yrket är han elektriker, och på meritlistan har han bland annat åtta år i barn- och ungdomsnämnden. När Hallandsposten träffar honom för en intervju om dricksvattnet i Halmstad berättar han att PFAS var ett av de första ämnena han läste in sig på när han fick ordförandeposten i LBVA.
– Även om halterna är lite högre än vi skulle önska vid några mätpunkter, så är det viktigt att komma ihåg att de ändå ligger långt under Livsmedelsverkets gräns på 90 nanogram per liter vatten, säger han.
Det här är dock en sanning med viss modifikation.
Sedan 2023 är gränsvärdet för de fyra vanligaste PFAS-ämnena endast fyra nanogram per liter (ng/l) vatten. Men eftersom flera kommuner – inklusive Halmstads – behöver installera tekniska lösningar för att kunna nå dit, har alla kommuner fått dispens för det gamla gränsvärdet på 90 ng/l fram till den 1 januari 2026.
Hur höga halterna i Halmstads dricksvatten är, beror på var man bor. På Öster är vattnet utmärkt ur PFAS-sypunkt, medan halterna i Söndrum och i Centrum är högre. I praktiken betyder det att de som bor i de senare områdena inte kan dricka lika mycket vatten utan att överskrida gränsen för vad som anses säkert.
• Hur ser du på det här, Magnus Rindom? Är det verkligen rimligt att hushåll som får ett ”defekt” dricksvatten, med förhöjda PFAS-halter, ska betala samma taxa som kunder som får ett bra vatten ur PFAS-synpunkt?
– Allt vatten som LBVA levererar är, som jag tidigare sagt, godkänt utifrån Livsmedelsverket lagstiftning. Vattnet är inte defekt, även om PFAS-halterna är lite högre. I taxan ingår dessutom mycket mer än bara dricksvattnet. Den omfattar till exempel hanteringen av dagvatten och avloppsvatten, som gör att det vatten som släpps ut i sin tur är en godkänd produkt.
• Tycker du att det är okej att vissa ska vara så oroliga för PFAS att de hellre köper vatten på flaska än dricker kranvattnet?
– Nej, självklart inte – och det finns heller ingen anledning att vara så orolig. Även om halterna av PFAS ligger strax över 4 ng/l vid några mätpunkter, så är de ändå långt under 90 ng/l. Det är hos Livsmedelsverket som expertkunskapen finns för att riskbedöma PFAS i dricksvattnet – och deras bedömning är att Halmstads vatten är godkänt med de värden vi har – och att det därför inte heller är farligt att dricka det eller använda det till matlagning.
• Mickedala vattenverk stängdes i oktober i fjol på grund av de höga halterna av PFAS. Men HP:s granskning visar att politiker och tjänstemän fick veta att grundvattnet var kraftigt förorenat redan 2009. Varför stängdes inte Mickedalaverket långt tidigare?
– Vi har haft kolfilter som renat vattnet i Mickedalaverket från PFAS i många år. Ibland har filtren blivit mättade och då har halterna legat högre. Vi har lärt oss mycket om kolfilter och PFAS tack vare att Mickedalaverket och även Byaledet varit i drift dessa år. Mot den bakgrunden har det gynnat Halmstadborna.
• Tycker du att det är okej att öppna Mickedalaverket igen om vi får vattenbrist i sommar?
– Det bästa vore om alla Halmstadbor hjälps åt att spara på vattnet, så att vi inte behöver sätta igång Mickedalaverket. Med allas hjälp räcker vattnet i så fall, så att Mickedala inte behöver startas. När det blir det varmt ökar alltid vattenförbrukningen i Halmstad. Då används vattnet även till att fylla pooler och till att vattna i trädgårdarna. Om folk väljer tekniskt vatten till sådant istället sparar vi många liter.
• Finns det något sätt att sänka PFAS-halterna i Mickedalaverket om det måste kopplas in?
– I pilotprojekt har vi tittat på hur länge PFAS-filtret fungerar innan det blir mättat. Det är ett alternativ att ha verket stående i reserv med helt nya filter – men det är kostsamt.
• I flera artiklar har Hallandsposten konstaterat att LBVA:s tre stora mätområden gör det svårt för Halmstadborna att se hur mycket PFAS som kan finnas i just deras dricksvatten. Om mätområdena vore tydligare – eller fler – så skulle de vara till större hjälp. Vad är din uppfattning?
– Under året kommer LBVA att dubblera antalet mätpunkter, från tre till sex, för att förtydliga bilden. De tre nya områdena där vi kommer att göra PFAS-analyser vid kran är Vallås, Kärleken och Gullbrandstorp. Områdena är inte utvalda för att de är mer förorenade än andra, vilket är viktigt att ha med sig. Nu ökar vi transparensen.
• När kan man se resultatet av PFAS-mätningarna i de nya områdena?
– LBVA har börjat provta, men behöver samla på sig lite data. I början av 2025 bör det gå att ta del av halterna för de nya områdena på vår hemsida.
• Även brunnen vid Byaledets vattenverk är förorenad av PFAS. Hur ska LBVA bära sig åt för att sänka halterna där?
– LBVA har beslutat att Byaledets vattenverk ska förses med ett joniseringsfilter. Det är en långsiktigt hållbar lösning och vi har bland annat valt den eftersom vi tror att filter med aktivt kol, som vi hade i Mickedalaverket, kan bli en bristvara framöver.
• Mark- och miljööverdomstolen meddelade nyligen en dom som innebär att Försvarsmakten ska stå för de reningskostnader som hittills uppstått i Uppsala på grund av PFAS-föroreningarna i dricksvattnet där. Öppnar domen även dörrar för LBVA?
– Det gör den, så till vida att den är prejudicerande – om den inte överklagas.
• Vem ska stå för notan för att sänka PFAS-halterna i Halmstads dricksvatten?
– Ser man till lagen så är det den som har förorenat som ska betala. I Halmstad vet vi ännu inte vad kostnaderna blir. Än så länge samverkar vi med Försvarsmakten för att ta reda på detta och hitta en lösning på PFAS-problemen. Försvaret kan bidra med sin information och LBVA med sin. Sedan bidrar kommunens bygg- och miljöförvaltning med ytterligare kunskap. Nu handlar allt om att se till att hitta en stabil och bra lösning, och det gör vi bäst genom samverkan. Vem som tar notan är ett senare problem.
• Eftersom PFAS lagras länge i kroppen kan det kännas viktigt för den enskilde att få veta hur halterna i dricksvattnet har sett ut bakåt i tiden. Borde inte LBVA vara mer öppna med gamla mätvärden – eller åtminstone göra dem mer lättillgängliga?
– På LBVA:s sajt finns mätvärden som sträcker sig ett par år tillbaka. Om vi skulle lagt ut alla data hade det blivit väldigt rörigt på hemsidan. För att kunna ge invånarna så färska uppgifter som möjligt och ändå kunna följa halterna några år bakåt i tiden, så har vi valt att göra så här. Man kan givetvis få ut mätdata från tidigare år om man gör en begäran om det.
I filmen nedan syns bunten med mätvärden som Hallandsposten fick efter en begäran. 260 stycken A3-sidor med kolumner som dessvärre inte går att följa.
• I dag har den som bor i centrum eller Söndrum mindre utrymme i sina kroppar för PFAS från mat och luft än den som bor på Öster, eftersom halterna av PFAS i dricksvattnet som LBVA levererar skiljer sig så mycket åt. Vad är dina tankar kring detta?
– LBVA arbetar för fullt med att titta på lösningar som gör att vi kan bli ännu effektivare på att hålla nere nivåerna av PFAS i dricksvattnet. Senast i januari 2026 kommer åtgärderna som behövs, för att vi ska kunna uppfylla lagkravet, att vara på plats.
• Dricker du själv kranvattnet?
– Absolut. Jag dricker 2-3 liter vatten om dagen. Jag bor på Öster men hade inte varit orolig alls, oavsett. Då är jag mer rädd för teflonet i min gamla stekpanna, så den har jag rensat bort.
Om vi ska sammanfatta Hallandspostens granskning så är det troligt att vi som bor i Halmstad har haft PFAS i vårt dricksvatten i flera decennier.
Tack vare kolfiltren, som från början monterades i Mickedalaverket för att rena vattnet från bekämpningsmedel från jordbruket, har vi ändå haft ett visst skydd mot PFAS. Och detta redan innan det första larmet om PFAS-föroreningarna kom. Filtren har skyddat, men de har inte alltid fungerat optimalt, eftersom de blir mättade av PFAS. Då har halterna i det utgående vattnet från Mickedala varit höga.
• I Kallinge i Blekinge hade invånarna PFAS-halter på 10 380 ng/l vid sin kran. I dag har de en ny vattenledning till en PFAS-fri vattentäkt.
• I Uppsala var halterna i tio års tid 25 ng/l vid kran. I dag ligger de på 5-10 ng/l.
• I Halmstad har halterna vid kran under de senaste tre åren varierat mellan som lägst 0,94 ng/l (Öster) och som högst 19 ng/l (Centrum).
Källa: Laholmsbuktens VA och Uppsala vatten.
Av mätningarna som LBVA gjort vid kran under åren kan vi se att de som bor i områdena kring Centrum och Söndrum har ett dricksvatten med halter en bra bit över gränsvärdet på 4 ng/l. Hallandspostens eget stickprov hos en familj i centrum visade på fyra gånger så höga halter. Hemma i deras lägenhet bör en ettåring bara dricka en deciliter vatten om dagen för att vara på den säkra sidan. En femåring max en och en halv.
– Att rena dricksvattnet är det absolut effektivaste sättet att hjälpa så många människor som möjligt att få ner sina halter av PFAS i blodet. Det är en enkel, central lösning som hjälper alla invånare i kommunen, säger toxikologen Mattias Öberg vid Karolinska Institutet i Stockholm.
Trots att LBVA har ett jobb kvar att göra innan alla invånare har ett bra vatten ur PFAS-synpunkt, så har Halmstad ändå ett försprång gentemot många andra svenska kommuner. En del har inte ens börjat provta sitt dricksvatten för PFAS än. Det kan bli tufft, eftersom halter över 4 ng/l blir förbjudna i januari 2026.
För Halmstads del innebär det att alla som bor i mätområdena Centrum och Söndrum då får rätt till ett kranvatten med betydligt lägre PFAS-halter än i dag. Vattnet är vårt viktigaste livsmedel, och när nivåerna i våra kroppar inte längre fylls på i samma takt när vi dricker, så börjar halterna att sjunka. Det kommer att ta ta tid – men det kommer att göra skillnad.
MER OM PFAS I HALMSTAD:
