HP har i ett par artiklar beskrivit turerna kring ett bygge i strandskyddsområdet vid Busörrevet i Särdal, som blev nästan två meter högre än det ursprungliga bygglovet.
LÄS MER:Kommunen tillät att bygge vid havet fick växa på höjden
Av artiklarna har bland annat framgått att byggnadsnämndens ordförande, Jan Prytz (M), tycker att ”något måste vara fel med bygget” och att ”det höga huset passar inte alls in i miljön”.
– Jag kan inte tänka mig att byggnadsnämnden skulle ha ställt sig bakom det här om det varit känt att resultatet skulle se ut på detta vis, kommenterade han i HP.
LÄS MER:Högt hus vid havet kallas ”olycksfall i arbetet”
Tillförordnade bygglovschefen Kim Ferm, ville dock inte bekräfta om det skedde några fel när en handläggare tog ett delegationsbeslut om att huset bland annat fick ha två våningar i stället för en och en halv, samt att nockhöjden tilläts bli 7,8 meter i stället för bygglovets 6,5 meter – och att det betraktades som en ”mindre avvikelse” när sommarhuset till sist blev 8,3 meter högt.
– Om några fel har begåtts så har vi hanterat dem internt. Vi har inga offentliga rättegångar, kommenterade han.
Chefen begärde rättelse
Efter den senaste artikeln har chefen för bygg- och miljöförvaltningen, Anders Thorén, begärt att HP sätter in en rättelse, angående det som tidningen citerat från plan- och bygglovslagen.
Efter att de ansvariga uttalat sig om att ”huset står där det står”, ”slutbesked kan inte återkallas” och att ”beslutet har vunnit laga kraft” påpekade nämligen HP att det står i lagen att kommunen har tio år på sig att förelägga en fastighetsägare att vidta rättelse om något gjorts i strid mot ett beslut.
Eftersom lagen är korrekt citerad går det inte att skriva en rättelse, men Thorén vill ändå påpeka att kommunen inte anser att fastighetsägaren i Särdal har gjort något som strider mot något beslut.
Noterbart är dock att inget av utfallet är rättsligt prövat. I slutet av förra året meddelade Mark- och miljööverdomstolen dom i ett antal mål rörande just revidering av bygglovshandlingar. Detta är intressant ur flera aspekter.
Ska ha rätt att överklaga
För det första slog nämligen domstolen fast att ett kommunalt godkännande av ändrade bygglovsritningar är överklagbart. I Särdalsfallet överklagade ju grannarna det första bygglovet till länsstyrelsen, men de fick aldrig chansen att ens tycka till när bygget tilläts att växa ytterligare. Att det skulle bli så högt som det tilläts bli upptäckte de först när det så kallade badhotellet stod där på plats.
För det andra kom domstolen i de aktuella fallen – som rörde Öståkers kommun – fram till att ändringarna var för stora för att rymmas inom befintliga bygglov. Domstolen beslutade därför att nämndens beslut i Öståker att godkänna de reviderade ritningarna skulle upphävas.
Anmärkningsvärt var att det inte ens handlade om ändrad bredd, längd eller höjd – utan ändringarna gällde bara fasaden (antal dörrar och fönster) och planlösningen (antal wc/dusch), sådant som fastighetsutvecklaren menade brukar utgöra icke bygglovspliktiga åtgärder.
Juridisk gråzon
Enligt Caterina Carreman, advokat på Foyen Advokatfirma, är frågan om hur mycket man får ändra i beviljade bygglov något av en juridisk gråzon. Om man under byggtiden vill göra ändringar i ett befintligt bygglov måste man söka nytt bygglov. Men vad som är så stora ändringar att det krävs är enligt henne ofta en skönsmässig bedömning hos olika kommunala nämnder och tjänstemän.
Caterina Carreman menar att det är mycket möjligt att rättsfallen från Öståker skulle kunna medföra en mer restriktiv bedömning kring vad som kan tillåtas som ändring av redan beviljat bygglov.
”Har inget mer att tillägga”
HP sökte förgäves förvaltningschef Anders Thorén för en intervju under fredagen, men han skickade bara meddelande om att han var upptagen och att han ”har inget mer att tillägga” angående huset i Särdal. Han hänvisade HP att mejla om det finns ytterligare frågor.
