Senast en kommunal folkomröstning genomfördes i Halland var den 23 mars 1980. Då gick 16 458 falkenbergarna till valurnorna för att delta i en rådgivande folkomröstning om en bro över Ätran.
Drygt 40 år senare kan det ske igen. En protestgrupp i Halmstad, som bildats i syfte att stoppa hotellbygget på Österskans, har samlat in närmare 9 000 namnunderskrifter för en lokal folkomröstning.
– Halmstad är på väg in i en unik situation, säger Ante Hultin (S), vice ordförande i valnämnden, den instans som hanterar det eventuella valet.
LÄS MER:Protestlista om hotellet på Österskans är i mål – ”Känns fantastiskt”
Tio procent av de röstberättigade
Efter en reform 2011 har antalet folkomröstningar som hållits på medborgarnas initiativ ökat, enligt en rapport från Sveriges kommuner och regioner, SKR. Merparten av folkomröstningarna har handlat om frågor som rör infrastruktur och skola.
En folkomröstning ska hållas om minst tio procent av de röstberättigade begär det, såvida inte minst två tredjedelar av ledamöterna i fullmäktige motsätter sig det.
I valet 2018 hade Halmstads kommun 77 855 röstberättigade. Utifrån den siffran har hotellmotståndarna samlat in närmare 9 000 namn. Exakt hur många påskrifter som krävs klargörs dock under våren.
– I mars får vi en helt ny siffra på röstberättigade från valmyndigheten. Det blir den siffran som kommer ligga till grund för valet och hur många namnunderskrifter som krävs för att frågan ska lyftas i fullmäktige, förklarar valnämndens Ante Hultin.
Ska kontrollräknas
Ett annat villkor är att namnunderskrifterna är giltiga. Eftersom namninsamlingen har genomförts på flera håll i Halmstad, under ett halvårs tid, finns det en risk att namn förekommer mer än en gång, eller är ogiltiga av andra skäl.
– Underskriften ska vara tydlig och personen måste vara både folkbokförd och röstberättigad i Halmstads kommun. Det får heller inte vara påskrivet via ombud, säger Ante Hultin.
Lördagen den 27 februari lämnas listan över till Halmstads kommun. Då börjar tjänstepersonerna kontrollräkna underskrifterna. Arbetet väntas ta ett par veckor och sysselsätta mellan sex och åtta medarbetare, berättar Ante Hultin.
Folkomröstning – ett dyrt kalas
En kommunal folkomröstning är inte billig. I ett ordinarie val får kommunerna täckning från staten, men i en kommunal folkomröstning får den berörda kommunen stå för hela notan.
Enligt Ante Hultin kan Halmstads kommun räkna med en kostnad på omkring 5 miljoner kronor, om folkomröstningen om hotellet skulle bli av.
– Det är en ganska stor apparat. Vi behöver valdistrikt som ska bemannas med minst sex personer. Vi måste ordna förtidsplatser, valsedlar, listor, rösträknare och så vidare, säger han.
Valresultatet är rådgivande
En kommunal folkomröstning är vansklig eftersom den alltid är rådgivande. Enligt SKR:s rapport har fullmäktige valt att följa folkomröstningens resultat vid 40 procent av fallen.
I Falkenberg 1980 röstade en överlägsen majoritet nej till Söderbron. Men när det var dags för fullmäktigeledamöterna att ta ställning körde politikerna över falkenbergarna och röstade för bygget ändå.
LÄS MER: 40 år sedan folkomröstningen om en bro över Ätran
Ett annat, mer samtida, exempel är folkomröstningen om trängselskatt i Göteborg 2014, som följdes av en svekdebatt.
Om folkinitiativet har tillräckligt många giltiga namn och fullmäktige beslutar att folkomröstning i Halmstad ska ske, tror Ante Hultin att den kommer genomföras före valet 2022.
– Med tanke på att det är valår 2022 så tror jag att man från politikens håll vill avklara folkomröstningen innan dess. Man vill nog inte att en sådan fråga hängande i valrörelsen, säger han.
LÄS MER:Hotellmotståndare i öppet brev: Kommunen är tondöv
LÄS MER:Karolina Davidsson: ”442 nya rum – men ingen anläggning som kan ta emot stora kongresser”
LÄS MER:SGI vill ha större undersökning av hotellmarkens stabilitet
LÄS MER:Länsstyrelsen starkt kritisk mot planerat hotellbygge
LÄS MER:SD sällar sig till skaran som säger nej till hotell
LÄS MER:Motståndare vill ha folkomröstning om hotellplaner
Fakta: Lokala folkomröstningar 2011–2020 efter folkinitiativ
2020: Malung-Sälen – Vindkraft på Ripfjället
2020: Helsingborg – Försäljning av Öresundskraft Ja 50
2019: Svedala – Byggnation av fängelse
2018: Tibro – Ungdomsgymnasium
2018: Strängnäs – Skolstruktur
2018: Ljusnarsberg – Ombyggnation av Ljusnarshallen
2017: Hammarö – Behov av skollokaler
2017: Norrtälje – Behålla och utveckla glesbygdsskolor
2017: Vaxholm – Bebyggelse på Norrberget
2016: Hagfors – Råda skolas framtid Nej 36
2016: Vimmerby – Nedläggning av skolor
2016: Sorsele – Utbyggnad av vindkraft
2014: Tjörn – Anläggande av simhall
2014: Botkyrka – Delning av kommunen
2014: Göteborg – Trängselskatt
2014: Upplands Väsby – Översiktsplan för Nordvästra Väsby
2014: Essunga – Nossebrobadets framtid
2014: Bromölla – Arrangemangshall
2014: Skellefteå – Centrumbron
2014: Surahammar – Högstadiet i Virsboskolan
2014: Höganäs – Hamnens utveckling
2014: Värmdö – Ny skolorganisation
2013: Västerbottens landsting – Sjukvården i länet
2013: Årjäng – Ny skolorganisation
2013: Strängnäs – Ny skolorganisation
2013: Grums – Ny skolorganisation
2013: Laxå – Ny skolorganisation
2012: Sunne – Framtida skolstrukturen i kommunen
2012: Tyresö – Avgifter inom äldreomsorgen m.m.
2012: Ekerö – Försäljning av kommunens aktier i AB Ekerö Bostäder
2012: Ljungby – Nedläggning av landsbygdsskolor
2011: Ängelholm – Ny trafikled
Källa: Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Valmyndigheten.
