När barn- och ungdomsförvaltningen presenterade en utredning kring den framtida stadieindelningen i skolområde Norr fanns Haverdals byskola med i pusslet. Byskolan byggdes 1994 och är i dag en F-5-skola med 155 elever.
Båda huvudförslagen går ut på att Haverdal bara får årskurserna F-3 med totalt 75 elever. Att orten riskerar att förlora hela mellanstadiet välkomnas inte av föräldrar till barn som går på skolan.
– Halva skolan skulle bli tom. Vi vill ha kvar våra barn i Haverdal så länge vi kan och att de ska kunna cykla till skolan, säger Therese Loreskär, representant för skolrådet på Haverdals byskola och initiativtagare till en nystartad intressegrupp med närmare 50 föräldrar.
– Skolan var en stor del i vårt beslut att flytta till Haverdal, menar Katarina Lund.
Föräldrarna är bekymrade över den miljöpåverkan som uppstår om alla elever i årskurs 4-6 ska åka skolskjuts till annan ort, exempelvis Harplinge. Många barn i fyran går fortfarande på fritids.
– Det är en stor fråga om de ska flytta på fritids också, säger Chris Loreskär.
Barn- och ungdomsnämnden vill undersöka om det går att utöka byskolan till att bli en F-6-skola. Detta vinner stöd hos föräldrarna som håller på med egen skrivelse till nämnden.
I kväll har de bjudit ordförande Tove Bergman (MP) till skolan för att föra fram sina argument.
– Skolan sjuder av pedagogiska idéer och glädje, säger Therese Loreskär.
En utökning av skolan innebär att pedagogerna kan arbeta vidare med Haverdalsmodellen. Lärarna har stark tilltro till arbetssättet och ser att det har fungerat framgångsrikt hittills.
Föräldrarna vill gärna se att skolan utvecklas i takt med att Haverdal växer som ort.
– Det är ett enda klassrum som behövs för att kunna öka skolan med en årskurs. Det finns en jättefin lokal som Harplingebarnen använder just nu, men dit kan vår F-klass flytta in senare, säger Katarina Lund.
Haverdalsföräldrarna efterlyser tydlighet från politikerna: ena stunden godkänns inte skolor med färre än 100 elever, nästa stund föreslås skolorna i Haverdal och Steninge få 75 elever var.
– Det finns ingen logik, de ändrar sig hela tiden. Det är inte heller en långsiktig plan att stänga skolor på ena stället och öppna på nästa, tycker Mona Bergman.
Om: Haverdalsmodellen
- Haverdalsmodellen har sitt ursprung i ett projekt som skolan drev 2011 tillsammans med Skolverket.
- Undervisningen präglas av variation så att innehållet blir angeläget för alla elever. Variationen består i teori samt fysiska, praktiska och samarbetsmässiga moment.
- De senaste åren har Haverdals byskola också deltagit i ett projekt som kallas #tio goda vanor där skolan bland annat har etablerat ett samarbete med Neuroforum vid Göteborgs universitet.
- Projektet knyter ihop den moderna hjärnforskningen med skolans komplexa uppdrag och handlar om att lyfta fram och utveckla de faktorer som främjar lärande.
