Ny partiledare hoppas på vågmästarroll

Oberoende realister i Hagfors, Perstorps framtid och Bjärepartiet är exempel på lokala partier som är stora i sina kommuner. Halmstad har dock inte haft något eget – hittills.
HP:s beräkningar visar att nya Hjärta för Halmstad behöver uppåt 1 400 röster för att klara spärren till fullmäktige.

ANNONS
|

Trenden i Sverige är att de genuint lokala partierna blir fler. Visst upphör en del av dem efter ett tag, men samtidigt är det ännu fler nya som bildas. Det visar statistik från SKR (Sveriges kommuner och regioner).

I Laholm är det här med partier som inte är representerade i riksdagen ett känt fenomen, med tanke på att Laholmspartiet, Medborgerlig samling och Trygghetspartiet har 6 av de 41 mandaten där. De två sistnämnda finns dock på fler orter i Sverige.

Även Hylte har ett parti utan riksdagsrepresentation, Kommunens väl med 2 av de 41 mandaten i kommunen – men också det finns på fler orter i landet.

ANNONS

Pensionärspartiet SPI

I Halmstad har inget strikt lokalt parti suttit i fullmäktige. Det enda partiet som inte varit ett riksdagsparti har varit Pensionärspartiet.

Det kom in i kommunfullmäktige 1991 och hade under olika namn, bland annat SPI Välfärden, mellan en och fyra fullmäktigestolar i Halmstad sju val i rad till och med 2014.

Gilbert Björnehammar kom 1991 in i kommunfullmäktige i Halmstad för Pensionärspartiet. Här ses han till vänster om partiledaren för SPI (Sveriges Pensionärers Intresseparti), Brynolf Wendt, som även han kom från Halmstad.
Gilbert Björnehammar kom 1991 in i kommunfullmäktige i Halmstad för Pensionärspartiet. Här ses han till vänster om partiledaren för SPI (Sveriges Pensionärers Intresseparti), Brynolf Wendt, som även han kom från Halmstad. Bild: Reidar Holmén

Inför valet 2018 sprack det i två olika partier, där inget av dem sedan fick tillräckligt med röster för en plats i fullmäktige.

Avgjorde som vågmästare

Trots att partiet alltid var det minsta i Halmstads kommunfullmäktige fick det ibland betydligt större makt än antalet röster motsvarade.

Efter valet 2002 valde SPI att utnyttja sin vågmästarroll så att det tippade över åt rött i Halmstad.
Efter valet 2002 valde SPI att utnyttja sin vågmästarroll så att det tippade över åt rött i Halmstad.

Som vågmästare gjorde partiets Gilbert Björnehammar 2002 upp med Bengt Ekberg (S), så att det blev rött styre i kommunen.

Efter valet 2006 valde SPI att utnyttja sin vågmästarroll så att det tippade över åt blått i Halmstad.
Efter valet 2006 valde SPI att utnyttja sin vågmästarroll så att det tippade över åt blått i Halmstad.

Även efter valet 2006 blev partiet vågmästare, men då var det Arnold Gustavsson som var listetta – och han gjorde upp med Carl Fredrik Graf (M), så att det blev blått styre.

Arnold Gustavsson lämnade 2016 SPI Välfärden och satt resten av mandatperioden som politisk vilde i kommunfullmäktige.
Arnold Gustavsson lämnade 2016 SPI Välfärden och satt resten av mandatperioden som politisk vilde i kommunfullmäktige. Bild: Benjamin Andreasson

Jag skulle stödja den sida som gick med på de bästa förslagen när det gäller konkreta sakfrågor.

Skulle det nya partiet Hjärta för Halmstad få en vågmästarroll menar grundaren Ann-Charlott Mankell att det inte spelar någon roll att hon i 20 år suttit i kommunfullmäktige för Moderaterna.

LÄS MER:Blandade politiska reaktioner på Hjärta för Halmstad

– I ett sådant läge skulle jag inte bry mig om vilken ideologi de olika partierna står för. Jag skulle stödja den sida som gick med på de bästa förslagen när det gäller konkreta sakfrågor, säger hon till HP.

ANNONS
Ann-Charlott Mankell slår fast att hon i en eventuell vågmästarroll med Hjärta för Halmstad inte har några band till något av de politiska blocken i Halmstad – utan bara utgår från sakfrågor.
Ann-Charlott Mankell slår fast att hon i en eventuell vågmästarroll med Hjärta för Halmstad inte har några band till något av de politiska blocken i Halmstad – utan bara utgår från sakfrågor. Bild: Jari Välitalo

Frågan är förstås först och främst ifall Hjärta för Halmstad kommer in i kommunfullmäktige. Enligt SKR:s siffror var det i förra valet hela 171 partier utan riksdagsrepresentation som kom in i kommunala, beslutande församlingar.

Är med och styr 49 kommuner

I sammanlagt 146 kommuner kammade de hem totalt 575 mandat. I 49 kommuner ingår ett sådant parti nu i det styrande blocket – och i fem kommuner har ett lokalt parti posten som kommunstyrelsens ordförande.

Ser man bara till antalet röster är de största lokala partierna Demokraterna i Göteborg (över 60 000 röster 2018), FörNyaLund (nästan 7 000 röster) och Tullingepartiet (nästan 6 000 röster).

Små partier kan bli stora

De lokala partier som fick störst andel röster 2018 återfinns dock i relativt små kommuner. Etta är Oberoende realister i Hagfors (36,5 procent), följt av Nykvarnspartiet (30,4 procent) och Perstorps framtid (29,8 procent).

På nära håll finns Bjärepartiet, som fick drygt 22 procent av rösterna i Båstad.

Totalt fick sex partier mer än 20 procent, medan 42 partier fick mer än 10 procent i sina kommuner. Av dessa var tio partier helt nya i valet 2018.

Småpartispärr

För att det inte ska bli kaos i landets fullmäktigeförsamlingar finns en småpartispärr. För kommuner som bara har en valkrets, som Halmstad, går den vid 2 procent.

ANNONS

Utgår man från att Halmstad i maj förra året hade cirka 80 600 röstberättigade och räknar med att valdeltagandet i höst blir ungefär som vid förra valet – då omkring 85 procent röstade – krävs alltså uppåt 1 400 röster för att Hjärta för Halmstad ska komma in.

Ann-Charlott Mankell tror att hon har stor nytta av sin långa erfarenhet av valrörelser när hon ska dra ihop tillräckligt med röster i höst för att klara småpartispärren.
Ann-Charlott Mankell tror att hon har stor nytta av sin långa erfarenhet av valrörelser när hon ska dra ihop tillräckligt med röster i höst för att klara småpartispärren. Bild: Jari Välitalo

– Vi ska få fler röster än så. Redan efter HP:s första artikel har jag fått jättemycket respons. Vi siktar som sagt på tre mandat, kommenterar Ann-Charlott Mankell.

LÄS MER:Före detta M-tungviktare räds inte att bli kallad populist

I dag har Miljöpartiet tre mandat, efter att ha fått 2 400 röster i förra valet.

ANNONS