Bild: Lina Salomonsson/arkiv

Så bra är det att leva i Halmstad

Halmstad kom på 65:e plats när tidningen Fokus rankade landets kommuner. När det gäller trygghet utmärkte sig Halmstads kommun negativt och hamnade på plats 250 av 290.

ANNONS
|

Kommunstyrelsens ordförande Jonas Bergman vill ändå lyfta fram vissa positiva aspekter.

– Vi ligger på översta tredjedelen vad gäller bostadsmarknad, miljö, ekonomi och demografiska förutsättningar, säger han.

– Halmstad är en tillväxtkommun och många människor i 35-årsåldern väljer att flytta hit. Vi har heller inte de problem med utflyttning som vi kan se i många andra kommuner.

En stor anledning till att staden växer är Högskolan i Halmstad. Denna försöker kommunen dra nytta av i ännu större utsträckning.

– Vi försöker etablera samarbeta med entreprenörer från högskolan innan de hinner lämna staden.

Desto dystrare ser det ut med trygghet, där Halmstad hamnar långt ned på listan.

ANNONS

– Vi har problem med trygghet på framför allt Vallås och i city. Polis har lovat att stärka upp i city och vi har inlett ett trygghetssamarbete på Vallås.

Vad gäller arbetsmarknad har kommunen lite högre arbetslöshet än riksgenomsnittet.

– Vi har problem med segregation och stora löneskillnader mellan kvinnor och män. Det kan till stor del förklaras av en stor andel utrikesfödda kvinnor med låg utbildningsbakgrund, något som är som allra tydligast på Andersberg. Andersberg utmärker sig också negativt ur demokratisynpunkt med lågt valdeltagande.

Som ett sätt att råda bot på problemen med segregation har kommunen begärt att få göra undantag från ebo-lagen, som ger nyanlända personer rätt att bosätta sig var de vill.

– Vi vill inte koncentrera allt till ett område. I och med undantaget från ebo-lagen får nyanlända ingen ersättning från staten om de väljer att bosätta sig i ett område där det finns problem med segregation och otrygghet.

För att förhindra att människor hamnar i långvarigt utanförskap har kommunen beslutat om att stärka arbetslinjen. Målgruppen i satsningen är arbetslösa mellan 18 och 64 år, som annars hade varit aktuella för ekonomiskt bistånd.

– Som en del i projektet med stärkt arbetslinje tittar vi igenom på vilka kriterier folk blir bedömda som icke-arbetsföra. En av de största grupperna som bedöms som icke-arbetsföra är det på grund av bristande språkkunskaper, då tittar vi på åtgärder som SFI kombinerat med praktik, säger Christofer Lundholm (M), ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

ANNONS
ANNONS