Så kan svenskar lära sig hur man tänker i USA

Idén till boken fick Frida Stranne redan för tio år sedan.

– Jag förstod att många svenskar tror att vi är lika amerikanerna bara för att vi är så intresserade av film, musik och böcker från USA och reser mycket dit. Men i grunden har man i USA en helt annan inställning till hur livet ska levas än vad vi har i Sverige, säger hon.

– Det där ville jag skriva om, och förklara bakgrunden, så att svenskar kan försöka förstå hur amerikaner tänker och varför de agerar som de gör.

2013 lärde hon känna medförfattaren till boken, Sanna Torén Björling, som då var ny USA-korrespondent för Dagens Nyheter.

– Vi träffades när vi bodde samtidigt i Washington. Bland skrivande journalister har jag alltid tyckt att hon varit en av de bästa på att fånga det som är annorlunda med USA.

Vintern 2019 träffades de två i Frida Strannes växthus utanför Harplinge för att se ifall de kunde enas om ett embryo till en bok.

– Jag var nervös att det skulle vara en del motsättningar mellan forskarens och journalistens perspektiv, men redan från början hade vi en överraskande samsyn i vad vi ville spegla.

– Det blev i stället många skratt åt hur vi reagerat över samma saker i USA. Redan efter det där första mötet hade vi ett 20-tal rubriker till boken.

Motsägelsernas förlovade land

Även om de färdiga 300 sidorna nu är faktaspäckade, och exempelvis tar upp hur valsystemet är uppbyggt och hur en lag tar sig igenom kongressen, har författarna hela tiden varit överens om att inte fastna i för tunga saker.

– Vi har strävat efter att få in o’fanismen på varje sida.

Begreppet ska uttalas som ”å, fan!” och syftar på en överraskning som öppnar sinnena. Och när man läser boken stöter man onekligen på många saker att förundras över i detta motsägelsernas förlovade land.

– Man måste inte hela tiden vara för eller emot USA. Visst är det ett djupt orättvist och våldsamt land, men där finns också mycket annat, säger Frida Stranne.

I boken ges exempelvis ges tips om fantastiska nationalparker i Utah, om maten och arkitekturen i Chicago – och om att småpratet med främlingar, som amerikaner är så vana vid, kan vara trevligt även för en svensk när man vant sig.

På ett dussin ställen kommer det ett parti i kursiv stil, skrivet i jag-form, om någon speciell situation de har upplevt. Med detta som utgångspunkt förklarar de sedan varför det exempelvis inte finns läktarvåld i USA, varför amerikaner är så fixerade vid vad saker och ting kostar, och varför rätten att bära vapen är så viktig för många.

Men de har inte skrivit ut vem som är jag-et i de små episoderna.

– Vi tyckte inte det var viktigt. De är med för att spegla dråpliga och intressanta möten mellan våra olika kulturer, inte för att berätta något om oss som personer.

Halvfabrikat dukades fram

Frida Stranne beskriver bland annat hur förvånad hon blev i början när hon blev hembjuden till amerikaner. Till skillnad från i Sverige var det ofta inte välstädat och ingen särskild möda hade lagts vid matlagningen – utan det kunde vara halvfabrikat som dukades fram direkt i förpackningarna.

– Efter ett tag kunde jag känna den här avslappnade attityden som befriande, säger hon och berättar att hon genom åren fått träffa många högt uppsatta personer i informella sammanhang, på ett sätt som inte varit möjligt här.

– Det har att göra med att amerikaner ständigt bygger nätverk, även om de kanske inte gör det medvetet hela tiden. När man inte har en stark stat som trygghet är man i stället beroende av ett stort kontaktnät.

Hon tycker det är kul att hon och Sanna Torén Björling verkligen har skrivit boken tillsammans, och inte gjort en antologi där de författat vartannat kapitel var. Hon berättar om hur en av dem först skrivit ett par–tre sidor och att den andre sedan fyllt på eller kommit med förslag på ändringar eller strykningar.

– Det är jobbigare än att skriva allt själv, men resultatet blir mycket bättre.

– Vi som jobbar i den akademiska världen har mycket att lära av journalister när det gäller att kommunicera.

Spänningar på släktträffen

I boken går de igenom hur religion och politik hänger ihop, varför USA som det enda rika landet i världen saknar en allmän sjukförsäkring och hur de senaste årens polarisering i politiken skapat spänningar som gör att många drar sig för att prata med vissa på jobbet eller på släktträffen.

– För mig som forskare har det varit kul att få ta ut svängarna och kosta på mig att få ha personliga funderingar.

Frida Stranne är också nöjd med att boken blivit både underhållande och informativ. Roliga fakta, som att det säljs över 10 miljarder donuts om året i USA, varvas med historiska tillbakablickar på lynchningar av svarta eller supermaktens nästan konstanta inblandning i olika krig.

– Vi kan också slå hål på några vanliga föreställningar, exempelvis den om att USA skulle vara världens modernaste land. Ta bara en sådan sak som att det fortfarande är så vanligt att betala med check eller hur dåligt vägnätet kan vara ute på landsbygden.

Starka band

Men det viktigaste hon vill med ”Supermakten – vad varje svensk bör veta om USA” är att svenskar inte bara ska sitta och förfasa sig över Trumps olika utspel, utan även försöka förstå varför amerikaner resonerar så olikt oss.

Banden mellan Sverige och USA är trots allt väldigt starka. Bland annat var det nästan två miljoner svenskar som utvandrade dit i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Dessutom är USA en viktig handelspartner för Sverige. För att inte tala om hur mycket amerikansk kultur vi konsumerar.

– De svenskar som ser USA som ett enhetligt land borde snarare se det som 50 länder, där skillnaderna mellan delstaterna kan vara lika stora som mellan länderna i Europa.

Egentligen skulle boken kommit ut i april, men när coronapandemin förlamade hela Sverige valde författarna att vänta. Fördelen blev att de hann få med protesterna från Black Lives Matter-rörelsen och hur covid–19 drabbat skilda samhällsgrupper olika hårt.

– Det trista med att ge ut en bok i sådana här tider är att alla offentliga boksamtal och möjligheter att möta läsare är inställda.

Valet i november

Med tanke på att Frida Stranne bland annat är känd för att hon var en av få svenska USA-kännare som förutspådde att Donald Trump kunde vinna 2016 vill HP förstås fråga om hur det går i valet i november.

– Utifrån de pågående oroligheterna och osäkra villkoren för valet måste man vara mycket försiktig med gissningar, men om Trump var stor favorit att vinna valet i början av året så är Biden i ett bättre läge idag.

I boken skriver ni om hur valdeltagandet ökat, både i presidentvalet och i mellanårsvalen. Tror du att det är en trend som håller i sig och gynnas av att de politiska motsättningarna mellan demokrater och republikaner har ökat?

– Hade det inte varit för covid-19 hade jag svarat ja, men nu vet ingen hur det blir med vallokaler och annat.

Trots att hon numera är känd från tv och brukar citeras av TT som USA-expert är Frida Stranne fortfarande inte bekväm med för mycket fokus på henne som person.

– Egentligen vill jag bara att folk ska läsa det jag skriver, men eftersom det är så få kvinnor som hörs känner jag att det är viktigt att ställa upp på det här andra också.

TEXT

Anders Holmer

ah@hallandsposten.se