På lördag har ett år gått sedan attacken mot skolan Kronan i Trollhättan. En 21-årig man attackerade elever och personal med svärd och kniv. Tre av offren avled av sina skador och gärningsmannen sköts ihjäl av polisen.
På Furulundsskolan i Halmstad, som är en av de 60 skolor i Västsverige som kontaktats, svarar rektor Per Werger så här på frågan om man ändrat sina säkerhetsrutiner:
–Jag har varit rektor i två månader, så jag kan inte ge något konkret exempel. Det jag tänker att vi har med oss efter händelsen är att vi är bättre på att reagera på om någon obehörig rör sig på skolan. All personal har namnskyltar, och vi har en rutin för att alla lärare ska ta direktkontakt om de ser någon obehörig.
Läs också: ”Mer säkerhetsfokus efter knivbråket”
Att ha en bättre kontroll över om främmande personer rör sig i skolbyggnaderna är gemensamt för många skolor visar rundringningen.Skolan är inte allmän plats, besökare avvisas om de inte anmäler sig och får en besöksbricka.
Låssystem har bytts ut på några skolor och flera har också låst vissa dörrar efter attacken; kanske har bara huvudingången lämnats olåst.
Många av skolorna har använt Skolverkets material ”Väpnat våld i skolan” som utgångspunkt för en översyn av säkerhetsrutinerna. Många av dem tar därifrån upp begreppet ”inrymning” som något man diskuterat, gjort en plan för eller till och med övat. Det betyder alltså att inte utrymma skolan vid ett angrepp, utan att klasser låser in sig i skolsalar och/eller barrikaderar sig.
– Vi övade inrymning vid en arbetsplatsträff där polisen deltog, säger Cecilia Widh Persson, rektor på Hedeskolan i Kungsbacka. I ett rollspel agerade två personer förövare och attackerade skolan.
Efteråt hade man gruppdiskussioner där man pratade igenom vilka förväntningar som finns på skolpersonalen i en sådan situation.
– Polisen var tydlig med att oavsett handlingsplaner så är det svårt att agera kallsinnigt i ett skarpt läge. Men vi har försökt träna oss på det också. Vid nästa arbetsplats-träff är det dags igen.
Men inrymning är inte okomplicerat.Tobias Ekenstråle på företaget Svensk Skolsäkerhet ser problem med inrymning:
– I Skolverkets skrift lyfts inrymning fram som en lösning. Men mot en dedikerad gärningsman är det väldigt problematiskt att låsa in sig i lokaler som inte är gjorda för det.Föreställ dig själv ett klassrum som är låst, med en klass inuti. Polisen är X antal minuter bort och utanför står en gärningsman som har bestämt sig för att ta sig in, säger han.
Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket, vill inte uttala sig säkert om inrymning:
– Det är vanskligt att säga exakt hur en inrymning ska gå till. Det går inte att säga att en inrymning garanterar någons säkerhet, det fungerar väldigt olika i olika byggnader och vid olika situationer.
Sedan attacken mot Kronan har Skolverket arbetat med att eventuellt uppdatera stödmaterialet ”Väpnat våld i skolan”.
– Det gjordes två polisutredningar efter dådet. När de var klara träffade vi Polismyndigheten, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap samt Sveriges Kommuner och Landsting för att se om händelsen lärt oss något som gjorde att vi behövde ändra i vårt material. Under hösten ska vi utvärdera hur det tagits emot och använts i skolorna och i början av nästa år ge besked om materialet behöver revideras eller ej, säger Hugo Wester.
