Det var i början av 2000-talet som man insåg att något inte stod rätt till med torsken i Kattegatt. Fiskebestånden hade minskat radikalt och fiskarna rapporterade om att de inte längre fick någon torsk i näten. Torsken var helt enkelt på väg att utrotas. 2009 infördes fiskestopp och förbud mot bottentrålning i stora delar av Kattegatt genom en överrenskommelse mellan Sverige och Danmark. Som Hallandsposten tidigare har rapporterat om så har förbudet haft effekt och torsken börjat komma tillbaka. Men nu vill den danske miljöministern riva upp beslutet och öppna upp för bottentrålning i södra Kattegatt.
Tommie Fagerberg är ordförande för Naturskyddsföreningen i Halland och han ser stora risker med danskarnas planer.
- Förbudet mot bottentrålning har varit gynnsam för förynglingen av torsken. Det är livsviktigt för om man ska ha kvar livaktiga bestånd. Då måste de skyddas, säger han.
Att tråla botten efter fisk kan jämföras med att plöja en åker.
- Det stora problemet med bottentrålning är inte fiskningeni sig utan att det förstör förutsättningarna för liv i havet. Bottenlevande organismer som utgör föda för till exempel torsken, men även andra fiskar, förstörs, säger Tommie Fagerberg.
Just nu pågår förhandlingar mellan näringsdepartementet i Stockholm och fiskeministeriet i Köpenhamn om fortsatta regler för fisket i Kattegatt. Vad som sägs i dessa förhandlingar är inte känt för allmänheten. Från lokalt håll är frustrationen stor över den slutna processen. Ellinor Waldemarson är kommunekolog på Halmstad kommun med ansvar för havsfrågor.
- Vi vet inte vad som förhandlas om, om det är om redskapen, eller om kvoter eller om man ska flytta på zonerna. Traditionellt är det främst danska fiskare som använder bottentrålning så att lyfta förbudet skulle främst gynna dem. Vad får Sverige då i utbyte? Det är locket på, säger hon.
I december förra året skickade Halmstad kommun, tillsammans med en rad organisationer och föreningar inom Kattegatts kustvattenråd, en skrivelse till landsbruksministern och miljöministern där man uppmanade dem att värna förvaltningen av torskbeståndet och skydda ekosystemet i havet.
- Det kommunen sagt i skrivelsen gäller fortfarande i allra högsta grad, säger Ellinor Waldemarson och poängterar att sådana här frågor ska det beslutas om med lokal förankring.
Hon tycker att det läggs stort ansvar på enskilda lantbrukare och andra aktörer att inte bidra till övergödning av haven.
- Då borde även regeringen ta sitt ansvar och hindra att man öppnar upp för trålning i Kattegatt som har en så stor effekt på fiskarnas livsmiljö och fiskebeståndet, säger Ellinor Waldemarson och jämför med Öresund där trålningsförbud råder sedan 1930-talet och där torsken frodas trots andra dåliga förutsättningar.
Från de svenska yrkesfiskarnas håll håller man däremot inte med om den här analysen. Peter Olsson är ordförande i Sveriges Fiskares Riksförbund och han ser inget problem med i att just det här området av Kattegatt skulle öppnas upp för bottentrålning. Tvärtom ser han inget annat lagligt alternativ.
- Det finns inte några vetenskapliga bevis för att trålningsförbudet har gynnat torsken i just det här området. Man ska skydda det som ska skyddas - inte bara rita upp en ruta i vattnet utan att veta vad den gör för skillnad. Det finns andra områden där ett förbud skulle göra bättre nytta, säger han.
Omdiskuterad metod
Bottentrålning används för att fiska bland annat räkor, torsk och strömming. Metoden är omdiskuterad eftersom den har stor inverkan på miljön. Negativa effekter av bottentrålning som ofta framhålls är att bottenlevande djur och växter skadas eller dör och att närsalter och lagrade miljögifter frigörs där trålen går fram.
Efter att torsken i Kattegatt så gott som försvunnit i början av 2000-talet infördes 2009 fiskestopp och förbud mot bottentrålning i vissa områden i Kattegatt. Det var en överrenskommelse mellan Sverige och Danmark och gäller endast fiskare från de två länderna. Utländska båtar kan alltså fortfarande tråla lagligt i vattnet, vilket också varit fallet med exempelvis tyska fiskare. Svenska och danska regeringen förhandlar just nu om hur reglerna ska se ut för fisket framöver.
