Sedan coronapandemin började sin framfart över världen har smittspridningen bekämpats på olika sätt. Med mer eller mindre långtgående restriktioner, hänsynstagande och frivillig vaccinering har världens länder försökt hålla smittan i schack.
Under senhösten har frågan om vaccinationstvång väckts flera gånger inom EU. Hittills har man dock sagt att det är upp till varje medlemsland att besluta vad som ska gälla. Världshälsoorganisationen (WHO) har också betonat att vaccinationskrav bara bör tas till som en sista åtgärd i bekämpningen av pandemin.
Vitt ärr på armen
I dagens Sverige är alla vaccinationer som erbjuds frivilliga. Men skulle det bli aktuellt med obligatorisk vaccination, så är det alltså inte första gången i historien det görs för att stoppa en dödlig sjukdom. De flesta svenskar som har passerat 45-års-strecket har ett litet vitt ärr på ena överarmen till minne av sin smittkoppsvaccination.
– Vi kan tacka den engelske läkaren Edward Jenner för världens första vaccin, som också ledde till att vi blev av med de fruktade smittkopporna, säger Hallands tidigare smittskyddsläkare Anders Lindberg, som är expert på pandemier och som vid millennieskiftet även vikarierade ett år på Anders Tegnells nuvarande post som statsepidemiolog.
Bara under 1900-talet uppskattas antalet dödsfall i smittkoppor till minst 300 miljoner.
– Sjukdomen har ibland kallats barnkoppor eftersom den slog särskilt hårt mot de små, säger Anders Lindberg.
Han berättar att den engelske läkaren Jenner i slutet av 1700-talet upptäckte att mjölkerskor, som haft den lindriga sjukdomen kokoppor, inte drabbades av smittkoppor.
– Genom att avsiktligt infektera sina patienter med kokoppor lyckades Jenner göra dem immuna mot smittkopporna. Metoden döptes till vaccination efter vacca, som är latin för ko.
För farlig för enskilda val
Därmed var historiens första vaccin uppfunnet. Så småningom beslutade land efter land att vaccinera sina medborgare mot farsoten. Sverige införde obligatorisk vaccination av barn år 1816.
– Myndigheterna både här och i andra länder menade att smittkoppor var en så farlig sjukdom att det inte var upp till var och en att besluta om vaccination, förklarar Anders Lindberg.
Under sin karriär har han själv vaccinerat många mot sjukdomen. Tillvägagångssättet var lite speciellt, eftersom vaccinet hackades in i huden med en vass lansett, istället för att ges med en vanlig spruta. Han har också fått flera doser själv.
– För oss som arbetade på infektionsklinik krävdes en ny dos vart tredje år för att vi skulle anses helt skyddade.
I takt med att utbrotten av smittkoppor glesades ut allt mer – det sista svenska utbrottet var i Stockholm 1963 – blev man också generösare med undantag mot vaccinationstvånget. Barn med eksem och allergier rekommenderades till exempel inte vaccinet och 1976 slutade man vaccinera allmänheten.
– 1980 kunde WHO förklara smittkopporna för utrotade i världen. En sjukdom som funnits bland människor i 3 000 år och dödat miljoner behövde vi inte längre vaccinera mot, säger Anders Lindberg och tillägger att viruset finns bevarat på två ställen i världen.
– Det förvaras i frysboxar i laboratorium i USA och Ryssland som en slags terrorbalans. Man kan ju tycka att det är lite riskabelt, men det brukar försvaras med att det är viktigt ur forsknings- och beredskapsskäl.
Tidiga vaccinationsmotståndare
Precis som när det gäller vaccinationen mot covid-19 uppstod det en motrörelse bland folk som inte ville låta injicera sig själva eller sina barn när smittkoppsvaccinet var nytt.
– Eftersom vaccinet kom från kor, spreds rykten om att man kunde förvandlas till en ko om man tog det. Samtidigt fanns det kanske en större tilltro till myndigheterna på den tiden. Folk såg också framgångarna – barnen överlevde – vilket ledde till en större vilja att vaccinera sig, säger Anders Lindberg.
Han kan konstatera att det alltid har bildas motrörelser mot olika vaccin under historiens gång. Det kan ha handlat om rädsla för biverkningar eller ovilja att få in ett främmande ämne i kroppen, men många gånger har det också cirkulerat konspirationsteorier. Ett exempel är vaccinet mot polio, som är en svår sjukdom som kan leda till förlamning eller död, och som slår hårt mot barn och unga.
– Det finns bra vaccin och ett uttalat mål att utrota polio, men det tar tyvärr längre tid än det skulle behöva. I delar av Afrika spred till exempel ett antal muslimska ledare ut att vaccinationen var en del i en västerländsk konspiration för att avfolka Afrika. De hävdade att vaccinet hade blandats med ämnen som kunde göra de afrikanska flickorna sterila och att det också kunde orsaka aids, berättar Anders Lindberg.
Men 2020 kunde Afrika slutligen förklaras fritt från polio, och i dag finns sjukdomen bara i Afghanistan och Pakistan.
Att utrota covid-19 genom vaccin är tyvärr inte möjligt.
– Med tanke på konfliktläget där är det tyvärr svårt att vaccinera i dessa länder, men om det lyckas kommer polio, som var min egen barndoms skräck, att vara utrotad. Målet är satt till 2023, säger Anders Lindberg.
På frågan om han tycker att obligatorisk vaccination mot covid-19 är en bra väg att gå svarar Anders Lindberg att han helst vill undvika detta.
– Vaccinerna har hittills visat en god skyddseffekt mot en potentiellt allvarlig sjukdom och antalet allvarliga biverkningar är glädjande få. Det ideala vore då att anslutningen till väl motiverade vaccinationsprogram automatiskt blir hög, säger han och fortsätter:
– Jag är rädd för att påtvingade vaccinationer snarast skulle leda till ökat motstånd. Den som föreslår obligatorium måste också tänka igenom hur detta ska genomföras och vilka sanktioner som blir aktuella. En etiskt och juridiskt utmanande situation.
Att utrota covid-19 genom vaccin är tyvärr heller inte möjligt, enligt Anders Lindberg.
– Till skillnad mot smittkoppor och polio har covid en djurreservoar. Men om så många som möjligt vaccinerar sig kommer viruset i bästa fall att bli som en förkylning.
