Aktiviteten ägde rum i Stensåns avrinningsområde i Laholms kommun, nära den skånska gränsen.
Syftet med dagen var att sprida kunskap om hur man bäst brukar skogen utan att det orsakar en negativ påverkan på vattenmiljöerna.
– Allt vi gör på land, i skogen eller i jordbruket, påverkar vad som händer i vattnet. Resultatet går via små vattendrag till större vattendrag och så småningom ut i havet, sade Karin Malm, skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Halland.
Ett femtontal personer från närliggande orter deltog. Några kom från Torup, andra från Falkenberg – varav flera markägare eller andra intressenter.
Deltagarna fick följa med på en vandring längs med Hulabäcken – en liten, knappt synlig bäck som rinner ner i den större Stavershultabäcken och därefter ut i Stensån.
Sällskapet stannade vid två beväxta hjulspår som går tvärs över bäcken. Trots att spåren blev till för många herrans år är de kvar än i dag, och de är ett typexempel på vad man ska undvika när man brukar skogen.
– Det finns kvicksilver naturligt i marken, som är bundet till rötterna på träden. I körspår och liknande kan det omvandlas till metylkvicksilver, som är ett organiskt kvicksilver som lättare binder in till biologisk vävnad i fiskar. Det är giftigt och inte bra för vare sig fisken eller oss, sade Karin Malm.
En annan av temadagens föreläsare var vattenvårdsingenjör Per Ingvarsson som berättade om de vattenlevande djuren i Stensån och de mindre, anslutna bäckarna.
Trots Hulabäckens storlek går öring på 3–4 kg upp i den under en period på hösten, berättade han.
– Dessa småbäckar är oerhört viktiga att ta vara på. Deras kantzoner fungerar som filtersystem som renar vattnet som går ut i havet. Men de är också känsliga. När man gör avverkningar kan minsta lilla slå ut fiskbeståndet, sade Per Ingvarsson.
Tanken var att Ingvarsson också skulle visa hur elfiske går till – en metod som innebär att man med ström bedövar, fångar in och mäter fisktillgången i vattendrag. Dessvärre satte vädret stopp för denna aktivitet.
Temadagen vid Stensån genomfördes inom ramen för det delvis EU-finansierade projektet Grip on Life. Projektet startade 2018 – och pågår fram till 2023 – med syftet att utveckla nya och bättre metoder för skogsbruk, skogsskötsel och restaurering av vattendrag.