Sigrun Sigurdsson är verksamhetschef på Fryshuset i Malmö. Arbetet går ut på att skapa möjligheter för unga i riskzonen, eller som redan befinner sig i kriminalitet.
- Det brukar gå åt helvete för de här ungdomarna. De har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Det här är stigmatiserade ungdomar som inte litar på någon, säger hon.
Flera av Malmös utsatta områden finns i södra Malmö. Där är Stefan Wredenmark kommunpolis. Han har jobbat i dessa områden sedan början av 1990-talet.
- Det är typiska segregerade miljonprogramsområden. Det finns en hopplöshet bland många av ungdomarna, ingen framtidstro, säger han.
Saknar manliga förebilder
Sigrun Sigurdsson tar upp sin telefon och visar en bild på en ung man i reflexväst som står och ler framför en bil. Tidigare sålde han narkotika, nu har han precis fått ett riktigt jobb.
- De är så stolta och glada när de får ett jobb. De tar inte av sig arbetskläderna i första taget. De visar stolt upp sig i dem i sina områden, säger hon.
Enligt henne är det samma människor som hamnar i kriminalitet som det alltid har varit. Det handlar om fattigdom. Och ofta om att pojkar som växer upp med ensamstående mammor, utan en manlig förebild. Det är ungdomar som lever i områden där kriminaliteten sker öppet. Oftast saknar de skolgång.
Ungdomarna är 12–13 år gamla när de slussas in i kriminaliteten. De kan gå förbi ett gäng och få frågan: ”Kan du ta paketet här och springa till torget, så får du en röding.”
- När du är väldigt ung och plötsligt får 500 kronor för att du gjort en grej, då är det jättemycket pengar. Då är det lätt att man fastnar, säger Stefan Wredenmark.
Bjuder på glass
De får hålla utkik efter poliser och springa iväg med grejer. När de äldre går på semester kan de få ta över en telefon och kundkrets.
När de blir lite äldre kan de få skjuts till skolan av någon högt upp i hierarkin. Mot att de står på något hörn och säljer narkotika. Om de visar sig duktiga kan de få en telefon som folk ringer till för att köpa narkotika. Ju duktigare du varit, desto lukrativare nummer får du.
- Oftast behöver man inte locka dem. De yngre visar intresse. De vill vara som de coola. Då tar men de som man ser potential i. Kör dem till skolan, bjuder dem på glass eller låter dem köra moped. De vet inte vad de ger sig in på. De är bara barn, säger Mohammed Elsaka, som är ungdomsledare på Fryshuset.
- De vill ha mer pengar. Men det kan också handla om att de äldre har en hållhake på dem: ”Vi skvallrar för dina föräldrar”. Eller att de hotar att skada din familj, säger Sigrun Sigurdsson.
Lösningen finns i skolan
Hon tror att lösningen finns i skolan. Att den behöver förändras. I dag är det inte alla som passar in där, och det måste finnas fler förebilder för de unga att se upp till. Hon tycker även att mer resurser behöver läggas i förebyggande syfte.
- Det måste ske innan de gått ut skolan. I dag kostar en gängkriminell samhället 23 miljoner kronor fördelat på 15 år. Varför kan vi inte i stället lägga 500000 på en insats som gör att de inte hamnar där, säger Sigrun Sigurdsson.
Fakta: Skottlossningar i Malmö
I år har minst 17 skottlossningar inträffat i Malmö. I dessa har nio personer dödats.
- 14 januari skjuts en 21-åring ihjäl.
- 19 januari beskjuts två lägenheter. En person skadas lindrigt.
- 20 januari får en man i 20-årsåldern lindriga skottskador.
- 2 februari skjuts en man i 30-årsåldern. Han avlider senare.
- 26 mars skjuts en 21-åring i benet.
- 26 mars beskjuts en lägenhet. Ingen skadas.
- 29 mars beskjuts ytterligare en lägenhet. Ingen skadas.
- 10 april skjuts en man i benet.
- 19 maj hittas en man i 30-årsåldern skjuten i bil. Mannen avlider av sina skador.
- 28 maj skjuts en 20-årig man ihjäl.
- 31 maj skjuts en man i 30-årsåldern.
- 18 juni skjuts sex personer. Tre av dessa dör. De var mellan 19 och 29 år gamla.
- 21 juni skjuts en 24-åring ihjäl.
- 23 juni skjuts en 19-åring. Han bär skyddsväst.
- 3 juli skottskadas en man i 20-årsåldern.
- 3 juli skjuts en 24-årig man ihjäl, en man i 30-årsåldern skottskadas allvarligt.
Källa: SVT Nyheter Skåne, TT
