På tisdag väcker åklagare Hans Ihrman åtal mot Rakhmat Akilov, den man som misstänks för dådet på Drottninggatan i Stockholm. Akilov greps av polis bara timmar efter attacken. Att han körde den lastbil som användes för att döda och skada ett stort antal människor den 7 april förra året är enligt polis och åklagare klarlagt. Akilov har i häktningsförhandlingar erkänt sig skyldig till terroristbrott. Det innebär dock inte att han är det.
Åklagarna måste kunna bevisa att den gärning han begått allvarligt kunnat skada den svenska staten och att, som det heter i lagtexten, "avsikten med gärningen är att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning". Hans Ihrmans uppgift blir alltså att visa att Akilov ville åstadkomma något mer än att döda människor.
- Det är en väldigt intressant frågeställning. I den allmänna rättsuppfattningen, med undantag för några som kanske har borrat i frågan, är det här en terrorist, utan minsta tvekan, säger rättsexperten Sven-Erik Alhem.
Men, förklarar han:
- Det finns inget likhetstecken mellan att ha kört ihjäl människor och terroristbrott.
Kritiserar lagen
Sven-Erik Alhem är kritisk till hur den svenska lagtexten är formulerad och anser att förstärkningsord som "allvarligt" öppnar för rättsliga tolkningar som kan gynna en misstänkt gärningsman.
- Han har större möjligheter att komma med undanflykter vad gäller terroristbrott. Det här är spekulativt från min sida, men han kan säga att "jag hade inte en tanke på staten eller på att skrämma någon".
Bara sex personer är dömda enligt de svenska lagar om terroristbrott som började gälla 2003. I två fall handlar det om förberedelse till terroristbrott, och två personer är dömda för finansiering av terrorism. 2015 dömdes även två män, som stridit i Syrien, för terroristbrott genom mord. På videofilmer som hittades hemma hos en av männen sågs de mörda fångar från den syriska regeringssidan genom att skära halsen av dem med kniv.
Domaren RalfG Larsson skrev domen då de befanns skyldiga i Göteborgs tingsrätt. Avgörande för att fälla männen för terroristbrott blev videofilmerna.
- Vi gjorde bedömningen att man inte spelar in något sådant här om man inte har för avsikt att skrämma en befolkning. Det fanns liksom inget annat uppenbart motiv för det här, säger RalfG Larsson, som i dag är president för hovrätten för västra Sverige.
Tror på fällande
Samtidigt nekade de åtalade i Göteborg till att alls ha varit inblandade i morden, vilket gjorde att åklagarens beskrivning av händelserna stod oemotsagd i tingsrätten.
- Om de hade kommit med en förklaring till det här så är det inte säkert att de hade dömts för terroristbrott, säger RalfG Larsson.
I samband med att åtal väcks håller Akilovs försvarsadvokat Johan Eriksson presskonferens där han bland annat ska berätta hur hans klient ställer sig till misstankarna om terroristbrott. Ett erkännande underlättar naturligtvis för åklagaren, men även utan det tror Sven-Erik Alhem att Rakhmat Akilov kommer att dömas för terroristbrott.
- Han får livstid under alla omständigheter och min egen bedömning är att han kommer att åka dit även för den del som gäller terroristbrott, säger han.
Fakta: Åtal och domar om terrorism
2017: Via Facebook uppmanar en 35-årig man i Skåne att ekonomiskt stötta terrororganisationer för vapeninköp. Han döms av hovrätten över Skåne och Blekinge. Domen är överklagad till Högsta domstolen.
2016: En 20-åring döms i Attunda tingsrätt till fem års fängelse för förberedelse till terrorbrott. Han planerade självmordsattentat i Sverige och hade tidigare försökt ta sig till Syrien.
2015: Två män åtalas vid Göteborgs tingsrätt misstänkta för terrorbrott genom mord i Syrien under 2013. De döms i hovrätten till livstids fängelse för terroristbrott genom mord.
En rysk medborgare bosatt i Järfälla åtalas i slutet av oktober vid Attunda tingsrätt misstänkt för uppmaning, rekrytering och utbildning till terroristbrott. Den åtalade ska ha meddelat instruktioner om tillverkning eller användning av sprängämnen till sin son, som befann sig i Syrien. Tingsrätten anser dock att de planerade gärningarna inte är att betrakta som terroristbrott då syftet med dem inte är att injaga skräck.
2012: Tre göteborgare misstänks för att ha planerat att mörda konstnären Lars Vilks i september 2011, något som till en början rubricerades som förberedelse till terrorbrott. De åtalas dock för förberedelse till mord och döms slutligen av både Göteborgs tingsrätt och hovrätten för västra Sverige till dagsböter för brott mot knivlagen.
2010: Två män misstänks för att ha rest till Somalia för att förbereda självmordsattentat och döms av Göteborgs tingsrätt för stämpling till terroristbrott. De frikänns dock i hovrätten för västra Sverige.
2009: En man åtalas för finansiering av terrorbrott sedan han misstänkts ha samlat in pengar till organisationer nära den terrorstämplade Hamas-rörelsen, men frias av både Malmö tingsrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge.
2006: Tre män döms i tingsrätten för stämpling till terroristbrott efter ett attentat i en irakisk vallokal i Kista och ett planerat dåd mot Livets ord i Uppsala. I hovrätten faller misstankarna om terroristbrott bort och två av männen döms i stället för bland annat stämpling till mordbrand. Den tredje frikänns helt.
2005: Två män i Malmö åtalas och döms av hovrätten för förberedelse till terroristbrott och finansiering av terrorism efter att ha samlat in pengar till ett terrornätverk i norra Irak.
Fyra nazister misstänks för att ha planerat politiska mord och spränga riksdagshuset i luften. De åtalas för förberedelse till terroristbrott. Både tingsrätt och hovrätt friar dem från terrormisstankarna men fäller dem för bland annat grov skadegörelse.
Källa: Sammanställningen är gjord av forskaren Peder Hyllengren vid Försvarshögskolan.
