Det är dags för Nordiska rådets årliga session, som i år går av stapeln i Helsingfors. Ett tjugotal svenska riksdagsledamöter finns med på mötet, dit även regeringsdelegationer från de fem nordiska länderna ansluter sig.
På hemmaplan sliter de nordiska ministrarna som i veckan samlas i Helsingfors med stökiga politiskt landskap. Island är efter bankkrisen, följd av politiska skandaler och upprepade nyval, ett särfall. I de fyra stora nordiska länderna handlar det om partisystem präglade av splittring och stora framgångar för högerpopulistiska partier.
"Har tunnats ut"
Den traditionella politiska vänster-högerdebatten om skatter och välfärd avgör inte längre lika entydigt nordiska val, enligt Jonas Hinnfors, professor vid Göteborgs universitet.
- Den gamla omfördelande konflikten har tunnats ut, säger han.
Partisystemen är betydligt rörligare och mer splittrade än tidigare och han pekar på hur frågor som nationell identitet, brott och straff samt invandring numera är viktiga för att mobilisera väljare.
Ann-Cathrine Jungar, docent vid Södertörns högskola, pekar samtidigt på hur de nordiska högerpopulisterna i takt med att de har blivit starkare också börjat bli alltmer lika varandra – trots helt olika ideologiskt ursprung.
- Det som förenar är partiernas mer eller mindre radikala inställning till EU och invandring, säger hon.
Utvecklingen har delvis smittat av sig på nordisk nivå, där det efter flyktingkrisen 2015 bland annat har börjat användas gränskontroller mellan länderna.
Men hur det inrikespolitiska klimatet kommer att prägla veckans toppmöte i Helsingfors är oklart. Det blir sedvanliga tal av stats- och utrikesministrar. I år är temat "Norden som världens mest integrerade region med tillit som gemensam styrka".
Radikalisering och extremism
På dag två blir fokus mer utrikespolitiskt, när Nordiska ministerrådet samlas för ett toppmöte som det norska ordförandeskapet håller i. Samtalen kommer då att kretsa kring gemensamma problem som radikalisering och extremism, EU-samarbete, Kina och det geopolitiska läget i världen.
På ett efterföljande möte där de baltiska premiärministrarna ansluter sig väntas diskussionerna handla mer om energi- och cybersäkerhet samtidigt som statsminister Stefan Löfven ska berätta lite om arbetet i FN:s säkerhetsråd.
Därpå blir det ännu ett möte för statsministrarna, med ledare från de självstyrande regionerna Färöarna, Grönland och Åland. Då väntas samtalen fokusera på nordiskt samarbete och digitalisering.
I samband med Nordiska rådets session delas det även ut kulturpriser. Bland de svenska nomineringarna finns bland annat klarinettisten Martin Fröst och filmen Sameblod.
Fakta: Fyra svenska ministrar till toppmötet
Till Nordiska rådets 69:e session i Helsingfors kommer statsministrarna från Danmark, Finland, Norge och Sverige. Sveriges regering skickar utöver statsminister Stefan Löfven även utrikesminister Margot Wallström, kulturminister Alice Bah Kuhnke och miljöminister Karolina Skoog.
Från nyvalets Island kommer utrikesminister Gudlaugur Thór Thórdarson i sällskap med landets kulturminister Kristján Thór Júlíusson och miljöminister Björt Ólafsdóttir. Den omstridde premiärministern, högerledaren Bjarni Benediktsson, stannar dock kvar i Reykjavik efter lördagens nyval.
Till Nordiska rådet kommer också ett tjugotal riksdagsledamöter från Sverige och deras partikollegor från de andra nordiska parlamenten.
Bland sessionens gästtalare finns Martti Ahtisaari, mottagare av Nobels fredspris, och den förre Nokiachefen Jorma Ollila.
Källor: Alltinget, Nordiska rådet, Regeringskansliet