Redan som ung flicka i Helsingfors fick Marjaana Alaviuhkola uppleva det skådespel som travet kan innebära. Hon var visserligen uppväxt i den finska huvudstaden utan hästar i familjen, men när pappan gick till travbanan följde dottern med och beundrade djuren från staketkanten.
Hon fastnade direkt.
– Det var nog säkert hela den här stämningen som var annorlunda och det var spänning och allt det där. Och hästarna var så fina och mäktiga, tillsammans med musiken som spelades, så det blev en dragningskraft.
De tidiga utflykterna inspirerade till jobb i travstall och så småningom till veterinärstudier med siktet mot att arbeta med hästar. Tillsammans med dåvarande mannen Kari Lähdekorpi kom Marjaana till Sverige på 80-talet och de bägge rotade sig snart i Holm.
Efter ett tag fick hon frågan om att ta plats i styrelsen för Hallands travsällskap.
– Det var något som var ganska roligt, det var en sluten krets som fanns i de beslutande positionerna. Det var framförallt att man fick en annan insyn i hur beslut tas, då kan man vara med och driva frågor lokalt som gör att vi har en bra livskraftig travsport i Halmstad.
Det ledde vidare till ordförandeposten i Halland, som i sin tur banade väg till dagens positioner som ordförande i Svensk Travsport och europeiska travunionen. Samtidigt har hon framgångsrikt drivit Hallands Djursjukhus med flera kliniker.
Framträdande kvinnor ovanliga
I en manligt dominerad bransch som travet är en kvinna på så tunga poster inte alls vanligt.
– Redan det första intrycket när jag gick med i Hallands travsällskap var att här finns inga kvinnor. Så det är klart att det påverkade mig ännu mer. När jag får frågan om jag vill vara ordförande i svensk travsport så ser jag det lite som, inte min skyldighet, men att om jag som kvinna tackar nej så kommer det ingen efter mig. Någon måste ändå vara först som någon typ av exempel som funkar.
Den känslan var ännu större i europeiska travsällskapet, där hon efterträdde en schweizisk bankir.
– Om man inte tar den möjligheten kan man inte veta. Så är det ju, travet är en ganska manlig värld och de få som har funnits har ju varit rätt så stora förebilder. Man ser att hon har gjort det här och då kan jag också göra det.
Bilden förändras i travvärlden
Samtidigt har bilden förändrats bitvis och i dag har Svensk Travsport både en kvinnlig vd och en kvinnlig ordförande.
– Om jag jämför med hur det var när jag var med i Hallands travsällskap så ser det helt annorlunda ut i dag och att det finns en vilja från omgivningen, travmedia och alla som är runtomkring att det vore bra om det var bättre könsbalans.
Hon ser arbetet med jämställdhet som ständigt pågående och ser gärna att mer kvinnliga tränare och kuskar kommer fram.
– Det är så i vår sport att det går åt rätt håll med de styrande funktionerna, men inom sporten är det en längre sträcka. För det behövs mer kvinnor som satsar mer på egna rörelser och det finns de som vill tävla, köra lopp och driva egna rörelser. Så det gäller att det kommer fram exempel.
Händelserik vår för sporten
För Marjaana, som så sent som i juni blev omvald till ordförande i svensk travsport, har våren och sommaren varit händelserik. Två incidenter sticker främst ut – dels när rapporter kom om att elitloppsvinnaren Propulsion är nervsnittad, något som är olagligt att tävla med i Sverige, och dels den tuffa drivningen från en anställd ur Alessandro Gocciadoros stall inför ett V75-lopp i Örebro.
– Det är inget man önskar att det sker, naturligtvis. Det var bara att först skaffa sig en uppfattning om det kunde finnas något i det här och sedan snabbt också bestämma på vilket sätt vi skulle utreda det, säger Marjaana om Propulsion-fallet.
Det andra fallet renderade i en lång avstängning för föraren som körde hästen, medan tränaren Gocciadoro överklagade sin avstängning och friades i högre instans.
– Det är helt oacceptabelt att man beter sig så mot en häst och han som körde fick sitt straff. Sedan var det frågan om tränaren var ansvarig. Han överklagade och straffet togs bort, men det var ändå väldigt viktigt för oss som prejudikat. Vi fick ärendet prövat och det ger anledning för oss att titta på våra egna processer och hur ska vi forma reglerna.
Travet fortsatte under coronakrisen
Travet har samtidigt haft en unik ställning i Sverige under coronakrisen. Bägge incidenterna är kopplade till tävling, för travet var ensam idrott att genomföra sina tävlingar under delar av våren.
– Jag kan inte nog poängtera hur viktigt det har varit för svensk travsport och även för vårt spelbolag ATG att vi har kunnat upprätthålla travverksamheten. För vi ser i andra europeiska länder att det har varit katastrofala följder.
– Det är klart att man inte kan köra hur länge som helst utan publik, det går inte för då hittar folk på andra saker som de gör istället. Så i det långa loppet har det ändå förödande konsekvenser.
Publikfrågan viktigt för framtiden
Samtidigt är publikfrågan viktig för travets framtid, när publiken åter får komma till banorna. I takt med att spel erbjudits över nätet har vanliga travdagar inneburit kraftigt minskad publik, och för Svensk Travsport gäller det att hitta något som lockar tillbaka publiken till banorna.
– Det är klart att det krävs något mer för att man ska ta sig till travbanan. Det måste vara den upplevelsen som jag hade när jag började att jag tyckte att någonting annat var lockande med atmosfären, hästarna och de krafterna och musiken.
