Det är länge sedan nu.
Vi som minns den blågula framgångseran i slutet av 80- och i början av 90-talet kan fortfarande räkna upp många spelare i laget som tog EM-silver 1989.
Bengt Gustafsson – ni vet han som varit med i Mästarnas mästare den här säsongen – var den stora stjärnan, men det fanns fler som P-A Sääf, Lasse Nilsson, Håkan Björne och Janne Hedengård.
Då som nu var volleybollen i Sverige en sport på idrottens bakgård, men i takt med segrarna ökade intresset för att formligen explodera när några hundra på landskamperna blev 14 000 och ett fullsatt Globen då Blågult jagade EM-guld på hemmaplan.
Plötsligt var volleyboll på var mans läppar och den där rysarsemifinalen när svenskarna slog självaste Sovjetunionen, som hade nio raka EM-guld bakom sig, är för evigt en historisk, svensk idrottsklassiker.
Jag säger inte att vi så här drygt 30 år senare ska få uppleva något liknande.
Fast något är på gång.
Debuterade i landslaget som 14-åring
I Isabelle Haak finns det en superstjärna att bygga ett slagkraftigt lag kring. Skånskan som debuterade i landslaget redan som 14-åring har vuxit ut till en av världens bästa spelare och var nyligen i final i Champions League med sin turkiska klubb Vakifbank.
Hon är förstås ovärderlig för den här unga svenska generationen och kommer att dra ett tungt lass i många år.
Men det finns flera.
Storasyster Anna Haak håller hög klass. Hon blev tidigare i vår fransk mästare i Mulhouse och i tvillingarna Alexandra och Rebecka Lazic finns ovärderlig rutin efter många år som proffs i Europa.
Med på resan är även lokala stjärnor som nyblivna svenska mästarna Lily Topic och Hanna Hellvig i Hylte/Halmstad. Topic har fått en stor roll som center och visat sin styrka i framförallt blockspelet medan Hellvig mest fått göra inhopp. Men 21-åringen, som är het på proffsmarknaden, ökade säkert på sitt värde när hon med tio poäng hade stor del i vändningen mot Portugal förra helgen.
Bra två träningsmatcher på två år
Som gruppetta får Sverige nu en mer gynnsam lottning bland de 24 nationer som kvalificerat sig till EM-slutspelet (18/8-4/9) i Serbien, Rumänien, Bulgarien och Kroatien.
Bli inte förvånade om succén fortsätter då.
För vi ska komma ihåg att det här nya, blågula landslaget kom till EM-kvalet med endast två träningslandskamper mot Danmark i bagaget efter ett närmare två år långt uppehåll på grund av pandemi och annat.
Tänk vad den italienske förbundskaptenen Ettore Guidetti kan göra med tjejerna om de får mer tid till träning och förberedelser tillsammans.
Då kan vi få ett lika folkkärt landslag som vi hade för 30 år sedan.
