Jan Widiksons försvarare, advokat Lars Kruse, har tidigare deklarerat att han varken före, under eller efter rättegången vill uttala sig i Hallandsposten eftersom han ser tidningen som sin motpart. På tisdagen fick man kanske en del av förklaringen till hans inställning.
Åklagarna, Klas Lundgren och Sofia Corin, använde sig nämligen av många artiklar från HP när de fortsatte lägga fram bevis gentemot Widikson i målet som handlar om grov skadegörelse – ett brott som kan ge fängelse i max sex år.
Medgav i intervju
Bland annat åberopades en intervju från september 2018, där Widikson medger att han beordrat avverkningen och säger:
– Jag skulle vilja se den brandchef som inte tycker att jag gjort en bra insats.
Bland tidningsklippen som visades upp i rättssalen fanns också en HP-artikel från 1999, som handlade om att Widikson låtit avverka träd mellan sitt hus på Älgvägen 25 och sanddynerna. Han försvarade sig då med att han ”gjort det snyggt” och hjälpt kommunen och gjort ”en brandgata”.
Dessutom åberopade åklagarna tidningsklipp om hur han i samband med att det huset byggdes 1991 lät avverka i strandskogen.
Dubbel vinst
När det gäller det aktuella tilltaget vid det nya husbygget på Älgvägen 19 lyfte åklagarna fram på vilka två sätt Widikson tjänar på att få havsutsikt genom avverkningen. Enligt dem skulle han både tjäna pengar på utsikten och njuta av den själv.
Dels handlade det om hur Widikson lagt ut en fjärdedel av tomten han köpt, 1 000 av 4 000 kvadratmeter, till försäljning för tre fjärdedelar av vad han betalade före avverkningen – 12 miljoner av de 16 miljoner kronor hans bolag gett för hela tomten.
Enligt statistik från SBAB:s mäklarstatistik, som lades fram som bevis, höjs värdet på en tomt med i snitt 20 procent om den får havsutsikt.
Infinitybassäng
Dels handlade det om hur villan som nu uppförs på en byggnadsarea på 595 kvadratmeter ska ha en inglasad bassäng mot havet.
– En sådan så kallad infinitybassäng, eller oändlighetsbassäng, designas ofta så att vattenytan går samman med havet utanför. Det ska kännas som att man ligger och badar i havet, förklarade kammaråklagare Klas Lundgren.
Som bevis för den 53-årige företagarens inblandning visade åklagarna att han och Widikson sedan tidigare har ett företag tillsammans som just köper fastigheter för att förädla och sälja med vinst. I det här fallet menar de att företagaren kan ha fått uppdraget i samband med att Widikson skickade honom MMS med ritningar på den inglasade poolen mot havet.
Mobilfoton
Som bevis på att 53-åringen utfört uppdraget åberopades också mobilfoton som denne skickat till Widikson i augusti. Ett av fotona föreställer det rivna huset som tidigare stod på Älgvägen 19, medan de tre övriga är tagna ut mot havet där det tidigare stod träd.
När 53-åringen i polisförhör fått frågor om varför Widikson skulle ha intresse av andra foton än på arbetet med rivningen hade han inga kommentarer och sade sig inte ens minnas att han tagit bilderna.
Vittne fotograferade
Av praktiska skäl hördes på tisdagen även ett vittne, trots att det egentligen är för tidigt i målet. Hon berättade att hon i augusti 2018 hörde motorsågsljud och blev nyfiken på om det var huset på Älgvägen 19 som revs. När hon gick bort via Prins Bertils stig och tittade mot huset såg hon att all skog mot tomten hade avverkats.
Dagen efter gick hon dit med kamera och tog bilder där man ser färska stubbar och rester av träd – foton som nu ingår i åklagarnas bevisning.
När juridiska ombudet Sebastian Hallberg lade fram kommunens talan blev det en historielektion om hur staten i mitten av 1800-talet gick in och hjälpte bönderna som hade problem med sand som flög in på deras åkrar.
– Genom plantering av bland annat bergtall fick kronan stopp på sandflykten, förklarade Hallberg och hävdade att ”skövlingen har förstört områdets karaktär”.
Smygprivatisering
– Eftersom skogen sedan 1966 ägs av kommunen tillhör den alla kommunmedborgare. Genom allemansrätten har också alla rätt att nyttja den, men genom det här tilltaget kan folk få för sig att tomterna är större än vad de är och dra sig för att beträda marken, påtalade han och menade att det rör sig om en ”smygprivatisering”.
Att kommunen vill återplantera skogen handlar enligt Hallberg om att sandflykt fortfarande är ett problem, men också bland annat om att djur som lever i strandskogen behöver denna skogsremsa för att röra sig.
Lågt räknat skadestånd
Detaljerat redogjorde han för hur skadeståndet på 20 miljoner kronor beräknats – och menade att summan var i underkant.
– Dels drar man alltid bort en sjättedel av det beräknade trädantalet för att ta höjd för skadade träd. Dels utgår man från den provyta där det hittades minst antal träd.
Provytan som kommunen utgår ifrån motsvarar 302 träd på hela området som åtalet gäller, medan de tre andra provytorna pekade på att det behövde planteras 447–476 träd.
– Det yrkade beloppet är alltså inte det högsta.
Ingen sandflykt
När det blev advokat Kruses tur att lägga fram Widiksons försvar visade han hur Länsstyrelsen i såväl Haverdal som på Hökafältet i Laholm aktivt arbetar för att få bort bergtall.
Han citerade bland annat från projekt Sand Life, där det står att strandflykt inte längre är något problem.
– I stället är problemet det omvända att sanddyner växer igen, läste han ur Länsstyrelsens skrift.
Tar bort bergtall
Han visade också foton på hur Länsstyrelsen tar bort stubbar och rötter från bergtall för att bli av med vad som beskrivs som en invasiv (främmande) art ”som hotar den biologiska mångfalden om den sprider sig”.
Han ifrågasatte också om kommunen tagit med rätt mark i åtalet, om ytan är rätt uppmätt samt om antal träd och trädslag är rätt beräknade.
Kruse åberopade ett utlåtande från Skånegårdar AB, som säger att det skulle kosta mellan 55 000 och 131 000 kronor att återplantera något lämpligt på marken.
Havsutsikt påverkar inte
Dessutom tog han med ett utlåtande från en småhusvärderare, Jaeger & J:son, som säger att värdet på tomten vid Älgvägen 19 inte höjts av att skogen intill försvunnit. Enligt den firman är värdet redan så högt av ”det unika läget och möjligheten att stycka upp tomten i tre tomter” att en förbättrad havsutsikt inte påverkar nämnvärt.
Dagens största överraskning handlade just om avstyckning. Enligt Kruse har Widikson nämligen aldrig planerat att stycka av en del vid Älgvägen 19.
Marknadsföringsknep
Att Widikson satte upp en skylt om att den biten var till salu för 12 miljoner kronor ska bara ha varit ett marknadsföringsknep för att lättare kunna sälja sin tomt vid Älgvägen 11, som var till salu för 8,5 miljoner kronor.
– Han tänkte att folk skulle se båda skyltarna och tycka att 8,5 miljoner var en bra affär, förklarade Kruse.
