Kommunens krav på 20 miljoner kronor i skadestånd av den huvudåtalade Jan Widikson bygger på den värdering som docent Johan Östberg gjort. Därför ägnade såväl åklagarsidan som de åtalades advokater mycket tid och kraft i rättssalen åt att gå igenom hans arbetssätt.
Östberg själv berättade om hur han skrivit 150 artiklar inom sitt område, varav ett 20-tal vetenskapligt granskade.
Bortfrästa
– I fallet med Älgvägen 19 var mitt största problem att det inte fanns något kvar efter avverkningen. Förutom på ett litet område i kanten var alla stubbarna bortfrästa, man såg bara flisen efter dem, förklarade han.
I stället har han bland annat utgått från flygfoton.
– Där har jag kunnat se att färgnyanserna på skogen i det nu avverkade området genom åren sett likadana ut som på skogen intill.
Han påpekade också att den ensamma tall som lämnats kvar bara har levande skott och barr högst upp.
– Det är ett bevis för att resten av tallen tidigare varit inklädd med vegetation runt om, som inte släppt in något ljus, förklarade Östberg och berättade att han mätt att den tallen är 6,5 meter hög.
Nyligen fällda
När han undersökte de få stubbar som fanns kvar kunde han konstatera att de träden var fällda nyligen. Samma slutsatser kunde han dra av snittytorna på de fällda träd som på foton synts lastade bakom den åtalade 54-åringens traktor.
De fyra provytor som han utgått ifrån, varav tre ligger utanför det avverkade området, säger sig Östberg ha valt för att de ska vara så representativa som möjligt. Han berättade också om hur han i sin modell gjort avdrag för skador och att han till sist alltid väljer det lägsta beloppet.
Östberg betonade också att kommunen minskat området som det krävs skadestånd för och som också åtalet om grov skadegörelse gäller. Ursprungligen var det mycket mer än de nu aktuella 1 900 kvadratmeterna, men senare valdes bara en yta där inget som 2009 röjts av tidigare ägare skulle omfattas.
Rätten fick också höra den certifierade arboristen (trädvårdsexperten) Dani Mladoniczky intyga att han granskat Östbergs rapport, utan att hitta några fel i underlaget, beräkningarna, slutsatserna eller totalbeloppet.
Försvararna var emellertid inte lika imponerade av Östbergs modell. Widiksons försvarare, advokat Lars Kruse, lyfte fram ett examensarbete där man jämför sex olika värderingsmodeller för att beräkna återanskaffning av träd – och där den så kallade Alnarpsmodellen hamnar högt över de andra.
– Vår största utmaning är att folk inte förstår hur dyrt det är att återanskaffa träd. De andra modellerna är bara teoretiska, medan vi är de enda som tar med de verkliga kostnaderna, försvarade sig Östberg.
Kruse påpekade att kostnaden för träd på det här sättet kan överstiga hela markvärdet flera gånger om.
”Bara till midjehöjd”
Advokat John Gerhardsson, som försvarar den 53-årige företagaren, menade också att Alnarpsmodellen mer är inriktad på träd i park- och gatumiljö.
– När jag gått där ute, i området i närheten av stenhällen, når växtligheten bara upp till midjehöjd på mig. Är din modell verkligen lämplig att användas på självsådd snårskog? undrade Gerhardsson.
Han ifrågasatte även om det skulle gå att plantera färdiga träd på platsen och få dem att överleva.
Östberg stod dock på sig, bland annat om att det visst går att flytta dit bergtall från plantskolor.
– Det krävs att de binds upp i tre–fem år och att man bevattnar.
Överlever inte
Ägaren till företaget Skånegårdar – Dag Magnusson, som kallats av Widikson som expertvittne – höll inte alls med om det.
– Jag tror inte att de klarar sig där med tanke på vindarna och bristen på vätskebevarande marklager, menade han och berättade om hur hans företag förmedlar gårds- och skogsfastigheter.
– När någon råkar fälla träd på grannens mark brukar vi hjälpa till och hitta en skälig ersättningsnivå, förklarade han.
I det här fallet menar Magnusson att värdet på det avverkade ligger på 12 500 kronor i form av flis.
– Att plantera en ny skyddsskog kan man lösa genom att sätta ut plantor. Det skulle som mest kosta 66 000 kronor.
Inget behov
Det ursprungliga behovet av att binda sand med hjälp av bergtall finns inte längre enligt Magnusson.
– Man kan ju se att där redan börjat växa gräs.
Han ifrågasatte också om det är rätt att använda Alnarpsmodellen i ett sådant här fall.
– Den passar bättre in om någon fällt ett högt och fint vårdträd, kanske 60–70 år gammalt, på någon annans tomt.
Fällde träd
Bland måndagens vittnen fanns även en företagare i Halmstad som berättade om hur han på uppdrag av Widikson fällde ett 40-tal träd i trädgården på Älgvägen 19 på vintern innan huset revs. Han såg också till att allt det fällda transporterades bort därifrån.
Ett annat vittne var en grävmaskinist som på de åtalades bänk hade såväl sin 44-årige arbetsledare som sin 53-årige chef.
I rättssalen mindes han inte lika mycket som han gjort i polisförhör för ett år sedan. Men när kammaråklagare Sofia Corin påminde honom om vad han tidigare sagt – exempelvis om att ett par män fällde träd utanför tomten samtidigt som han rev huset – medgav han att det kunde stämma.
Hon läste också upp hur han i förhöret sagt att Widikson brukade komma dit varje dag och att han såg Widikson gå ner i skogen och prata med dem.
”Huggarkläder”
– Fast nu är jag inte längre säker på att det var två män i huggarkläder, det kan ha varit bara en, förklarade grävmaskinisten.
En av Widiksons grannar, som bott på Älgvägen sedan början av 1980-talet, visade foton han tagit av avverkningen som gjordes redan 2009. Han visste inte säkert, men trodde att han stått på marken när han tog dem. Men med tanke på att man på en av bilderna, där havet syns, även ser ovansidan av några trädtoppar menade åklagare Corin att den kunde ha tagits från balkongen på Älgvägen 19.
På hennes fråga om man före 2018 års avverkning kunnat se havet från Älgvägen svarade han:
– Det tror jag. Det är inget jag funderat över.
Höjt värdet
Just havsutsikten var det en hel del fokus på. Åklagarsidan hade kallat värderaren Torgny Gunnarsson från Forum Fastighetsekonomi AB för att han skulle uttala sig om hur avverkningen påverkat värdet på Älgvägen 19.
– Det fanns en nybyggnadskarta där det framgick att Widikson planerade att stycka av 1 000 av de 4 000 kvadratmeterna. Den delen låg också ute till försäljning för 12 miljoner kronor, berättade Gunnarsson, som menade att havsutsikten gjort att värdet stigit med 4 miljoner kronor.
Advokat Kruse visade dock att värderaren varit dåligt påläst när han byggt sitt antagande på en jämförelse med att Älgvägen 11 var till salu för 8,5 miljoner kronor – utan att ens ha tagit reda på att det var samma ägare till båda fastigheterna.
Widiksons expertvittne, värderaren Jan Persson från Jaeger & J:son AB, menade å sin sida att havsutsikten efter avverkningen inte påverkat värdet alls.
– Ska det påverka måste det vara rejäl skillnad på före och efter. Redan från gamla husets balkong fanns det havsutsikt, påpekade han.
Hettade till
När kammaråklagare Klas Lundgren frågade hur mycket han fått betalt för sitt utlåtande protesterade advokat Lars Kruse bestämt.
– Jag ogillar starkt det som åklagaren försöker insinuera.
I det sammanhanget kan man dock nämna att just Kruse i en SVT-intervju på första rättegångsdagen avfärdade Johan Östbergs roll som expert genom att säga att han ”tjänar pengar på att hissa värderingen till en helt orimlig nivå”.
Dagen avslutades med att rättens ordförande, lagmannen Pia Johansson, hade ett uppföljande samtal med parterna angående de förlikningsförsök kring skadeståndet som inleddes i förra veckan.
På onsdag fortsätter rättegången – bland annat med att domstolen åker ut till Älgvägen i Tylösand.
LÄS MER:Älgvägens säljare och köpare möttes i rätten
LÄS MER:Jan Widiksons berättelse om skövlingen
LÄS MER:Åtalad backade om såguppdrag från Widikson
LÄS MER:Widikson pekades ut som återfallsförbrytare
