Dyrare dricksvatten i Halmstad när PFAS ska bort
Föroreningarna i vårt dricksvatten har varit kända i 15 år. Ändå får vi Halmstadbor fortfarande i oss PFAS varje dag.
Nu har LBVA 19 månader på sig att nå det nya gränsvärdet.
Hittills har vi betalat med vår hälsa men snart kommer mångmiljoninvesteringen för reningen att synas även på vattenräkningen.
Det började med skum. Brandskum. Försvarsmaktens brandövningar nära Galgberget, från mitten av 1980-talet och framåt, har fått stora konsekvenser nu, snart 40 år senare. Länge hände ingenting. Nu måste allt hända på knappt två år.
Det nya gränsvärdet för PFAS, fyra nanogram per liter, infördes redan förra året men kommunen har fram till den 1 januari 2026 på sig att nå dit.
Kamp mot klockan
Med blott 19 månader kvar visar HP:s egna PFAS-mätningar att LBVA har jobb kvar att göra. Våra egna provtagningar avslöjar att två av tre testade områden i Halmstad ligger klart över det nya gränsvärdet. För invånare i centrum är halterna i dricksvattnet fyra gånger högre än vad som blir tillåtet 2026.
Sabina Hermansson, tillförordnad vd på Laholmsbuktens VA, medger att det är en kamp mot klockan men berättar att arbetet är i full gång.
– Vår målsättning är att komma åt det här så fort som möjligt men om man lusläser lagtexten så handlar det om att man ska börja provta och vidta åtgärder den 1 januari 2026. Nu ligger vi så pass långt fram, vi är i gång, men det kommer att finnas andra kommuner som sannolikt inte kommer att börja provta innan dess, säger hon.
Kommer märkas på räkningen
Efter en tid av pilotstudier och analyser ska LBVA nu landa i en hållbar och långsiktig lösning. Alla pusselbitar är inte på plats men redan nu står en sak klar: det kommer inte att bli gratis. Notan för reningen av det PFAS-förorenade dricksvattnet kommer att märkas även för invånarna – på vattenräkningen.
– Så blir det ju. Sen är frågan hur stor påverkan det blir på helheten. Det är svårt att säga, säger Fredrik Christensson, strategisk utvecklare på LBVA.
På måndag väntas styrelsen för LBVA ge bolaget i uppdrag att ta höjd för de ökade kostnaderna när va-taxan för 2025 ska beslutas senare i år.
Vattenbolaget har i dagsläget 24 vattenverk. Det absoluta flertalet har inga problem alls med PFAS-halterna, enligt LBVA. I praktiken handlar bekymren om vattenkvaliteten hos fyra verk, kopplade till tre grundvattentäkter.
Det värst drabbade verket, Mickedalaverket, är i dag bortkopplat från ledningsnätet. Förhoppningen är att det så ska kunna förbli.
– Än så länge klarar vi oss men kommer det en jättelång och varm period kan vi behöva koppla på. Men då finns det också möjlighet att rena under den perioden. Där finns kolfilter, säger Sabina Hermansson.
Fokus på tre verk
De övriga tre verken är Bylaledets vattenverk vid Galgbergets fot och vattenverken i Fotstad och Prästjorden, belägna vid området kring Norra infarten. Det är på de här tre verken som LBVA nu lägger sitt fokus.
Exakt hur stor produktionen av vatten är i respektive verk är hemligt av säkerhetsskäl. Men klart är att LBVA inte klarar sig helt utan de förorenade täkterna i dagsläget.
– Vi måste ha tillräckliga volymer och säkerhet i leveransen. Rent krasst så hade vi nog klarat oss vintertid utan ett antal av de här vattenverken. Men volymen vatten ökar med 20–30 procent under ett fåtal veckor och för att klara de situationerna så behöver vi troligtvis ett antal av de här verken också, säger Fredrik Christensson.
Lösningen blir specifik rening av PFAS-ämnen med hjälp av filter. Längst fram i planeringen ligger insatserna vid Byaledet. Den ståtliga tegelbyggnaden har försett Halmstadborna med vatten sedan början av förra seklet.
Renas med jonbytarteknik
Efter ett flerårigt pilotprojekt, för att avgöra vilken reningsteknik som lämpar sig bäst just här, har LBVA nu fastnat för filter med jonbytarteknik, ett så kallat jonbytarfilter. Förenklat handlar det om stora kolonner som förses med en massa av elektriskt laddade plastkulor som ska attrahera PFAS-föroreningarna i vattnet. När filtermassan är mättad byts den ut.
– Det blir flera kolonner som sitter dels parallellt, dels i serie, så att man kan stänga ner en linje och ändå ha verket i gång. Det vi gör nu är att projektera, det vill säga ritar och konstruerar en anläggning, säger va-ingenjör Emma Johansson som leder projektet.
14 miljoner i budget
Investeringskostnaden har varit svår att beräkna med de senaste årens generella prisuppgång. Men i budgeten ligger redan 14 miljoner kronor som en ram. Om det räcker till visar sig först när anbuden till upphandlingen börjar trilla in, förhoppningsvis mot slutet av året.
– Vi hoppas att vi ska kunna börja bygga nästa år. Ambitionen är att få i gång det så fort som möjligt, säger Sabina Hermansson.
För vattenverken i Prästjorden och i Fotstad är planen ännu inte fastlagd. Det var tidigare i år som provtagningar visade att vattentäkten som förser verken med grundvatten var förorenad.
– Vi vet inte vad källan kan vara men undersöker just nu föroreningen inom vattenskyddsområdet för att kunna projektera för rening på bästa sätt. Samtidigt tittar Miljökontoret på var föroreningen kan komma ifrån, säger Sofie Olofsson, miljö- och processingenjör på LBVA.
Förhoppningsvis kan mycket av grundarbetet för Byaledets omgörning användas även vid projekteringen av reningen av de två verken vid Norra infarten. Om reningen där kommer att ske med kolfilter eller jonbytare är ännu inte bestämt. Men förhoppningen är även här att komma i gång med ombyggnationer under 2025.
Dubbel kostnad efter rening
Kostnaden för normal produktion av dricksvatten generellt kan ge en fingervisning om vilka kostnadsökningar som väntar. I Sverige kostar det ungefär 5,10 kronor att producera en kubikmeter dricksvatten. Med rening för PFAS inräknat kan den summan komma att fördubblas, berättar Fredrik Christensson.
– Sen är det viktigt att säga att vi ju inte har den här reningen på alla våra verk. Vi har ju provtagit i alla verk och 70 procent av vårt vatten innehåller ingen PFAS över huvud taget. Så det är ju inte så att vattnet kommer att bli dubbelt så dyrt ut mot kund, säger Sabina Hermansson.
Dialog med Försvarsmakten
Men är det verkligen kommuninvånarna som ska stå för reningskostnaderna? Att det är militärens brandövningar med släckskum som är källan till problemen, i alla fall runt Galgberget, verkar alla överens om.
I Uppsala fick det kommunala vattenbolaget nyligen rätt till 37 miljoner i ersättning från Försvarsmakten för de reningsinsatser som gjorts hittills. Uppsala Vatten krävde också ersättning för framtida kostnader, fyra miljoner kronor per år alternativt 215 miljoner kronor i en engångssumma. Framtida kostnader tyckte dock Mark- och miljööverdomstolen skulle vara en senare fråga.
Försvarsmakten har valt att överklaga domen till Högsta domstolen.
Vi hade olika förutsättningar. Här ville Försvarsmakten föra en dialog. Så var det inte i Uppsala
Någon liknande konfrontation verkar dock avlägsen i Halmstad. Både LBVA och Försvarsmakten framhåller att det finns en konstruktiv och bra dialog kring PFAS-frågan.
– Vi hade olika förutsättningar. Här ville Försvarsmakten föra en dialog. Så var det inte i Uppsala. Här diskuterar vi och delar kunskap med varandra, säger Fredrik Christensson som hoppas att slippa en domstolsförhandling i framtiden.
Men om detta görs i samförstånd och dialog med Försvarsmakten här är det något som kan vara negativt för Halmstadborna rent ekonomiskt?
– Det hoppas jag inte. Det ska ju vara något som är positivt. Vår strategi är att vi kommer fram till en lösning som är bra för alla parter. Sen hur den kommer att se ut, det är för tidigt att säga, det vill säga vem som ska bära merparten av kostnaderna, säger Christensson.
”Högst prioriterade PFAS-objekt”
Försvarsmakten har utrett och undersökt drabbade områden i Halmstad sedan 2014. Brandövningsplatserna och Nyårsåsens skjutfält är två av Försvarsmaktens högst prioriterade PFAS-objekt, skriver myndigheten i en skriftlig kommentar till HP.
Parallellt med utredningen har Fortifikationsverket, som är fastighetsägare, arbetat med att minska spridningen av PFAS från den gamla brandövningsplatsen.
Ersättningsfrågan är komplex och beroende av en rad faktorer
Men när det gäller ansvarsfrågan och vem som i slutändan ska betala, så är frågan för tidigt ställd anser även Försvarsmakten:
”Eftersom någon ansvarsutredning ännu inte har genomförts är det svårt för Försvarsmakten att svara på frågor kring ersättning i dagsläget. Ersättningsfrågan är komplex och beroende av en rad faktorer såsom spridningsbild, geologi, vattnets beskaffenhet, förekomst av andra verksamhetsutövare samt omständigheterna i övrigt.”
LÄS MER:Så här mycket vatten kan du själv dricka varje dag – stora skillnader i Halmstad
LÄS MER:Så mycket PFAS finns det i ditt dricksvatten
LÄS MER:De har fyra gånger mer PFAS i vattnet än gränsvärdet tillåter
LÄS MER:Fem punkter: Det här är PFAS och därför ska du bry dig
LÄS MER:Så hamnade giftiga ämnen i ditt vatten
LÄS MER:Fler mätpunkter ska göra det lättare att veta hur mycket PFAS som finns i vattnet
LÄS MER:Både Wapnö och Krönleins håller koll på PFAS i sina källor
